Miljömyter

Myt 1. Det är bättre att satsa på miljöarbete i andra länder där de stora problemen finns.

Världens befolkning växer och förbrukar mer och mer resurser. Sverige är visserligen ett litet land men när det gäller resursförbrukning per person ligger vi i toppen. Därför är det rimligt att vi också tar ansvar för de problem som överflödssamhället leder till. Det hindrar dock inte att vi kan bistå andra länder med det miljökunnande vi har.

Myt 2. Det är ingen ide att soppsortera, allt blandas ändå ihop igen.

På återvinningsstationerna kan vi idag lämna förpackningar av metall, papper, glas, hårdplast samt tidningar och småbatterier. Inget av det som läggs i behållarna på återvinningsstationerna blandas ihop utan allt skickas till återvinning eller energiutvinning. Tidningar och papper blir till nytt tidningspapper eller finare papperssorter. Av wellpapp tillverkas ny wellpapp. Den hårda plasten används till nya produkter som lastpallar och fleecetröjor. Av återvunna konservburkar blir det bland annat armeringsjärn. Att ta tillvara aluminium från folie, kaviartuber och annat är en miljösuccé. Vid återvinning av aluminium förbrukas endast fem procent jämfört med den energi som går åt vid nytillverkning. Både glas och aluminium är mycket bra råvaror att återvinna. De kan smältas om nästan hur många gånger som helst!  

Myt 3. Temperaturen på jorden har alltid varierat och nuvarande klimatförändring är bara tillfällig och beror inte på människlig aktivitet. Dessutom är det väl bara skönt med lite varmare klimat.

Den stora majoriteten av forskarna är idag eniga. Enligt FN:s klimatpanel (IPCC) råder det inte längre något tvivel om att människans utsläpp av växthusgaser verkligen bidrar till en höjning av jordens temperatur. Redan nu syns effekter av klimatförändringen i samhälle och natur. Havsytan har höjts 10-20 cm de senaste 100 åren, de flesta glaciärer utanför polarområdena minskar i storlek och havsisens utbredning i Arktis har minskat. Det regnar mer i vissa regioner medan andra blir allt torrare. Fåglars flyttmönster har förändrats och en del arter lägger sina ägg allt tidigare på året. Dessutom flyttar flera växter och djur närmare polerna och högre upp i bergsområden. Enligt IPCC:s scenarier kommer klimatförändringarna slå särskilt hårt mot många utvecklingsländer. Deras strävan mot minskad fattigdom och hållbar utveckling kommer att drabbas genom påverkan på jordbruk, skogar och fiskbestånd, genom försämrad kvalitet på och tillgång till dricksvatten, samt mer ohälsa på grund av minskad mattillgång och insektsspridda och vattenburna sjukdomar. Dessutom kommer de fattigas sårbarhet för naturkatastrofer, som översvämningar och torka, att öka. För att dessa förändringar ska kunna begränsas är det viktigt att alla drar sitt strå till stacken. Fundera därför på vad du kan göra i din egen vardag för att minska utsläppen av växthusgaser.

Myt 4. Vatten på flaska är nyttigare än kranvatten.

Kranvattnet i Sverige är av hög kvalitet och innehåller ofta mindre bakterier än vad flaskvatten gör. Att dricka vatten på flaska innebär också en onödig belastning på miljön. Tillverkning av plastflaskor och långa transporter medför förbrukning av ändliga oljeresurser samt orsakar luftföroreningar och utsläpp av koldioxid, som är en växthusgas och därmed bidrar till klimatförändringarna.

Myt 5. I ett naturreservat får man inte göra någonting, där ska naturen få sköta sig själv.

Att skydda naturen och/eller friluftslivet i ett naturreservat innebär inte att låta allt sköta sig själv. Ett reservat bildas för att bevara särskilt höga naturvärden, vilket innebär att området måste skötas så att värdena består. Om man tex gör naturreservat av artrika betesmarker är det viktigt att marken betas även i fortsättningen annars försvinner de arterna man vill skydda med reservatet. Naturreservat görs också ofta tillgängliga för allmänheten, via t ex stigar, informationstavlor och parkeringsplatser. Vad man får och inte får göra beror på vad som ska bevaras. Bestämmelserna varierar och anpassas till varje naturreservats unika värden.

Myt 6. Att vi är så ordentliga med livsmedelshygien gör att vi inte härdas och därför är mycket känsligare för matförgiftning.

De flesta livsmedelsburna sjukdomar kan man inte öva upp sin tålighet mot. Salmonella t ex drabbar alla vid en viss dos. Små barn, gravida, äldre och sjuka drabbas dock värre av vanliga matförgiftningar än andra. Fler än 300 000 personer i Sverige blir varje år sjuka på grund av felaktigt hanterad mat. Oftast beror matförgiftningar på otillräcklig uppvärmning, dålig kylförvaring och slarv med handtvätt. Hälften av matförgiftningarna sker i hemmet.

Myt 7. Vi behöver bara en liten del av alla arter som finns.

Det finns otroligt många växt- och djurarter på jorden. Av dessa är det bara en bråkdel som på olika sätt används av människan. Man kan därmed tro att det ur ett mänskligt perspektiv inte gör något att arter utrotas. Detta resonemang är dock inte hållbart i ett längre perspektiv. De arter som uppfattas som oviktiga i dagens miljöer är kanske nyckelarter i morgondagens ekosystem. Arter som idag är okända eller som i framtiden kommer att utvecklas ut dagens arter kan vara utgångsmaterial till morgondagens mediciner eller livsmedelsproduktion. Sett på det sättet blir bevarandet av biologisk mångfald inte bara en fråga om etik utan även en försäkringsfråga, ett sätt att bibehålla ekosystemfunktioner och exploateringsbara biologiska nyttigheter under osäkra framtidsförhållanden.

Myt 8. Det är ingen nytta med att handla ekologisk mat, den är inte nyttigare än annan mat och dessutom dyrare.

Det finns delade meningar om ekologiskt odlade grönsaker har högre vitaminhalt än konventionellt odlade, men det finns andra skäl att välja ekologiskt. I ekologisk odling används inga kemiska bekämpningsmedel vilket leder till att maten inte innehåller rester av dessa medel. Det är även förbjudet att tillsätta syntetiska tillsatser till ekologiska livsmedel. En intressant upptäckt är att djur som erbjuds både ekologiskt och konventionellt odlat foder nästan alltid väljer det ekologiska. Det största skälet till att köpa ekologisk mat är dock att den är mycket snällare mot miljön. I och med att inga kemiska bekämpningsmedel används minskar risken för att kemikalier sprids till grundvattnet och omkringliggande sjöar och vattendrag. Den biologiska mångfalden gynnas i ekologisk odling genom frånvaron av bekämpningsmedel och av en varierad växtföljd med stor andel vall. Konstgödsel, som är en ändlig resurs och dessutom kräver mycket energi att framställa, eller genetiskt modifierade organismer får inte heller användas i ekologisk produktion. Ekologiskt lantbruk innebär också att djuren få utlopp för sina naturliga beteenden.
Det är sant att ekologiska produkter ofta är dyrare men det gäller inte alltid. Prisskillnaderna varierar mellan olika produkter och olika butiker, så det kan vara bra att jämföra priser en extra gång och inte utgå från att ekologiskt alltid är mycket dyrare. Ju fler vi blir som väljer ekologiska livsmedel, desto mindre kommer också prisskillnaden att bli i jämförelse med vanliga varor.