Vad är en plan?

Översiktsplanen är ett dokument som visar hur Landskrona stad är tänkt att se ut i framtiden. Kommunens övergripande mål för mark och vattenanvändningen beskrivs i översiktsplanen, men översiktsplanen kan även omfatta andra strategier för kommunens utveckling t.ex. för näringsliv och social struktur. Kommunfullmäktige skall minst en gång under mandatperioden pröva om översiktsplanen är aktuell. Översiktsplanen består av en beskrivande text med tillhörande kartor. Landskrona stads gällande översiktsplan kallas för ÖP2000+.

Där översiktsplanen inte ger tillräcklig information om mark- och vattenanvändningen, t ex i tätorter, bör det finnas fördjupade översiktsplaner. Även dessa består av en beskrivande text med tillhörande kartor. 
Gemensamt för översiktsplanen och de fördjupade översiktsplanerna är att de är "strategiska", d v s de försöker att beskriva kommunens eller ortens utveckling 20 år framåt i tiden. Planerna är inte bindande och saknar rättsverkningar, men är ändå vägledande för markanvändingen i kommunen, hur nya detaljplaner skall se ut samt var bygglov kan ges.

En detaljplan anger hur ett mark- eller vattenområde skall användas och hur området skall anordnas och bebyggas. Handlingarna består av plankarta, planbestämmelser, planbeskrivning, samrådsredogörelse, utlåtande samt länsstyrelsens granskningsyttrande. Ibland ingår även en miljökonsekvensbeskrivning i handlingarna. Detaljplanen är bindande när det gäller markanvändningen och ger fastighetsägaren rätt att utnyttja marken såsom planen föreskriver. Den har alltså juridiska rättsverkningar. Äldre detaljplaner kallas ofta för stadsplaner eller byggnadsplaner.

Praktiskt taget alla större samhällen i kommunen omfattas helt eller delvis av detaljplaner, liksom vissa större anläggningar utanför samlad bebyggelse. Vissa delar av de mindre orterna samt delar inom Landskrona saknar detaljplan, men behov av plan kan uppstå i samband med nya byggprojekt och andra större förändringar.

Områdesbestämmelser är en förenklad variant av detaljplan och är inte lika reglerande. De används företrädesvis i områden där man byggt färdigt, men där man t ex bara vill begränsa byggnadernas storlek eller skydda bebyggelsemiljön. För större delen av Ven och Ålabodarna gäller områdesbestämmelser.

Sedan den 2 maj 2011 finns en ny plan- och bygglag i Sverige. En nyhet i denna lag är att kommunen/staden är skyldig att lämna planbesked.
Planbesked kan begäras av någon som vill genomföra en åtgärd, exempelvis uppföra ett antal bostadshus, anordna någon form av anläggning som kräver att en detaljplan ska upprättas. Genom planbeskedet ger staden svar på om planläggning ska inledas eller inte.
En begäran om planbesked ska vara skriftlig. Ändamålet med åtgärden ska framgå tydligt och en karta ska bifogas som visar vilket område som avses. Staden är skyldig att besluta om planbesked senast inom 4 månader från den dag då en komplett begäran finns. Staden och den som gjort begäran kan dock komma överens om en annan tid, både kortare och längre.

Om beskedet är positivt ges även information om en ungefärlig tidpunkt för när planen förväntas att antas. Ett positivt planbesked innebär dock ingen garanti för att en plan slutligen kommer att antas. Under planläggningen kan det visa sig att åtgärden av olika skäl inte är lämplig att genomföra.
Planbeskedet kan inte överklagas. Staden har rätt att ta ut en avgift för behandlingen av planbeskedet, liksom för själva planläggningen, om ett planarbete inleds. 

För mer information om den nya plan- och bygglagen kan du besöka Boverkets hemsida eller kontakta stadsbyggnadsförvaltningen.