Har du läst tidningen idag?
- Om en sak händer i Landskrona, typ om någon blir rånad så blir det så stort
att man knappt kan tro det. Det är samma sak som att göra en myra till en
björn.
- Jag tycker att Landskrona verkar vara en trivsam småstad vid sundet med
en fantastisk konsthall, parker, vackra gamla hus i stadskärnan. Men när jag
läser HD´s sidor om Landskrona får jag motsatt intryck. Våld-övergrepp-hot,
etc. Hur kan det bli så?
- Förövrigt färgas min bild av Landskrona av negativa tidningsartiklar om
brottslighet, rasism och segregation.
Det finns dokumentation på förhållandevis hög rapportering av gängbråk och kriminalitet i Landskronas lokalpress. Användning av rasistiska stereotyper har också varit vanliga. Två utgångspunkter används ofta i media; Landskrona befinner sig i en negativ spiral som inte går att lösa samt en mycket fientlig bild av invandrarungdomar. Bilderna känns igen från andra undersökningar om svensk medias bild av förorten, som något annorlunda och fyllt av sociala problem.
Medias bild av främlingar, mångkultur och sociala oroligheter har genom historien varit komplicerad och inte sällan fördomsfull. Forskning visar att man i nyhetsrapportering ofta strävar efter att skapa en nationell gemenskap och att man därför ofta fokuserar på det som är främmande.
Pressens rapportering skapar otrygghet
Det finns inget klart samband mellan medias ökande rapportering om brott i ett samhälle och mer otrygghet bland invånarna. Slutsatser finns dock på att minskad brottslighet i ett samhälle, som en gång fått stämpeln att ha hög brottslighet, inte nödvändigtvis leder till ökad trygghet.
Undersökningar visar att människor känner sig trygga även om kriminaliteten är hög, då media inte rapporterar om brott. Därför är det naturligt att anta att om man ofta talar om kriminalitet, känner sig invånarna otrygga oavsett reell farlighet. Dock har forskare även problematiserat dessa utgångspunkter. I vilket fall menar de flesta relevanta aktörer att medias uppskruvade bild har stor betydelse för otryggheten i Landskrona.
Oproportionerlig rapportering skapar vanföreställningar
Mycket av den nämnda rapporteringen kom 2005-2006 och då steg människors otrygghet i Landskrona. Jämförelser har gjorts med rapporteringen från Helsingborg som visar att den betydligt mindre kriminaliteten i Landskrona fick betydligt större utrymme.
Medias överdrifter eller förstoring av samhällsproblem påverkar sin publik. Generellt tror många att det är alla andra som påverkas av media, men att de själva inte blir det. Dock är det bevisat att alla blir påverkade och rädda för de problem som beskrivs i media, något som visas både av undersökningar i Landskrona och av annan forskning.
Medias viktiga roll
Nyhetsjournalistikens rapportering kan ses som ett brett och sammanfattande uttryck för sina brukares gemensamma värderingar. Journalistik blir då en slags institution som uttrycker sitt samhälles identitet och speciella särart. Även då många nya medier tillkommit i det nya informationssamhället och att enskilda tidigare viktiga nyhetskanaler nu har mindre genomslagskraft, så spelar fortfarande lokala medier en viktig roll för att veta vad som händer på en ort, vad som håller oss samman och vad en stads identitet är.