Den här webbplatsen använder tjänsten Talande webb för uppläsning av innehåll på webbplatsen.
Alla som driver en verksamhet som kan medföra negativ påverkan på människors hälsa eller miljön ska enligt miljöbalken planera och kontrollera sin verksamhet. Vissa verksamheter måste ha tillstånd innan de får startas, andra måste göra en anmälan. Tillsynsansvaret över miljöfarliga verksamheter är uppdelat mellan länsstyrelsen och miljönämnden.
I miljöbalken (1998:808) finns bestämmelser som bland annat rör miljöfarliga verksamheter av olika slag. Miljöfarliga verksamheter är alla verksamheter och åtgärder som kan ha någon påverkan på människor eller miljö genom t.ex. utsläpp, buller eller användning av mark, byggnader eller anläggningar. Exempel på miljöfarliga verksamheter är tryckerier, verkstäder, lantbruk, vindkraftverk, bensinstationer, avfallsverksamhet, tandläkarmottagningar, vägar samt tillverkare av t ex plast, kemiska produkter eller livsmedel. Det finns alltså en lång rad av olika typer av verksamheter som klassificeras som miljöfarliga på ett eller annat sätt.
Vissa typer av verksamheter behöver tillstånd innan de får påbörjas och andra måste anmälas till miljöförvaltningen innan de får starta. Rör det sig om mindre verksamheter krävs ibland varken tillstånd eller en anmälan. Vilka verksamheter som omfattas av tillstånds- eller anmälningsplikt framgår i miljöprövningsförordningen (2013:251). Är ni osäkra om just er verksamhet omfattas av bestämmelserna är det bra om ni kontaktar miljöförvaltningen. Se också information om tillståndsplikt och anmälningsplikt längre ner på den här sidan.
Det industriavloppsvatten som avleds till spillvattennätet måste vara behandlingsbart i kommunens reningsverk och får inte innehålla något som kan ge negativa effekter på reningsverkets process, slam eller på recipienten. Detta regleras i de allmänna bestämmelser för vatten och avlopp, ABVA. Läs mer på NSVA:s hemsida om industrispillvatten.
Arbete i vatten, t.ex. anlägga en brygga, renovera en kaj eller någon åtgärd som kan ändra vattenståndet, definieras som vattenverksamhet. Generellt sett krävs det tillstånd för vattenverksamhet, men för vissa mindre åtgärder och arbeten räcker det med en anmälan. Det är länsstyrelsen som handlägger alla ärenden om vattenverksamhet och mer information om vattenverksamheter och tillståndsprocessen finns på deras hemsida om arbete i vatten.
I den svenska miljölagstiftningen finns vissa principer, de allmänna hänsynsreglerna, som är viktiga att följa när man bedriver en verksamhet som kan påverka människor och miljö. De allmänna hänsynsreglerna finns i andra kapitlet i miljöbalken (1998:808).
Alla som bedriver en miljöfarlig verksamhet ska enligt miljöbalken hela tiden planera och kontrollera sin verksamhet, för att minska risken för en negativ påverkan på människor och miljö. Detta kallas i lagstiftningen för egenkontroll.
Kravet på egenkontroll gäller för alla typer av verksamheter, men det finns särskilda bestämmelser för de verksamheter som är anmälnings- eller tillståndspliktiga i förordning (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll, den s.k. ”egenkontrollförordningen”.
Enligt egenkontrollförordningen ska den som bedriver en verksamhet göra följande:
Viktigt att komma ihåg är att egenkontrollen ska vara ett förhållningssätt inom verksamheten snarare än ett dokument som samlar damm på kontoret. Egenkontrollen ska inte vara något som görs en gång och sedan glöms bort. Det ska istället bestå av levande dokument används i den dagliga verksamheten. Vägledning kring hur man upprättar sin egenkontroll finns i handbok 2001:3 från Naturvårdsverket.
De verksamheter som anges med tillståndsplikt A eller B i miljöprövningsförordningen (2013:251)behöver ha tillstånd innan de får påbörjas. Att söka tillstånd är en omfattande process och tillståndet söks antingen hos miljöprövningsdelegationen vid länsstyrelsen (B) eller hos mark- och miljödomstolen (A). Information om hur tillståndsprocessen går till och vad en tillståndsansökan ska innehålla finns på länsstyrelsens hemsida.
De verksamheter som anges med anmälningsplikt C i miljöprövningsförordningen (2013:251) måste anmälas till miljöförvaltningen minst 6 veckor innan de får påbörjas. Anmälan ska ske på en särskild blankett och måste innehålla all relevant information ur miljösynpunkt som behövs. Vid behov kommer miljöförvaltningen att begära in kompletteringar till anmälan. Är ni osäkra på vad er anmälan om miljöfarlig verksamhet ska innehålla så kan ni kontakta miljöförvaltningen.
Miljöförvaltningen tar ut en prövningsavgift för handläggning av en anmälan av en miljöfarlig verksamhet. Avgiften beror på vilken typ av verksamhet det rör sig om och vilken omfattning verksamheten har. Mer information om våra avgifter finns under avsnittet ”Tillsyn och avgifter” nedan.
Tillståndspliktiga verksamheter måste varje år lämna in en miljörapport om verksamheten. Rapporten ska lämnas in senast den 31 mars året efter det år som miljörapporten handlar om och lämnas in genom SMP, Svenska Miljörapporteringsportalen. SMP ägs av länsstyrelserna i Sverige och Naturvårdsverket. Tillsynsmyndigheten, dvs. miljöförvaltningen eller länsstyrelsen hämtar rapporten från SMP, så verksamheten behöver inte skicka in någon kopia.
Mer vägledning om vad miljörapporten ska innehålla finns på Naturvårdsverkets hemsida.
Verksamheter som inte är tillståndspliktiga kan ändå ha fått ett beslut från miljöförvaltningen om att årligen lämna in en årsrapport. Årsrapporten ska lämnas in senast den 31 mars året efter det år som rapporten handlar om. Miljöförvaltningen rekommenderar att ni använder er av den färdiga blankett som finns i etjänsteportalen (Miljöfarliga verksamheter - blankett för årsrapport), eftersom den ger stöd angående vilka uppgifter vi behöver få in från er.
Denna årsrapport omfattar inte köldmedia. För mer information om den årliga köldmedierapport som ska lämnas in, läs på sidan om kemikaliehantering.
Det finns både svensk och europeisk lagstiftning för olika miljöfrågor som är relevanta för miljöfarliga verksamheter.
Den svenska miljölagstiftningen finns i huvudsak i miljöbalken (1998:808) och de förordningar och föreskrifter som har meddelats med stöd av miljöbalken. På Naturvårdsverkets hemsida om miljöbalken finns en lista över miljöbalkens kapitel och de förordningar och föreskrifter som är kopplade till dem.
EU-lagstiftningen består antingen av förordningar eller direktiv. EU-förordningarna är direkt gällande och gäller därför parallellt med den svenska lagstiftningen. EU-direktiv förs in i den svenska lagstiftningen, t.ex. genom ändringar i miljöbalken eller andra lagar. Ett exempel på en EU-förordning inom miljöområdet som är direkt gällande i Sverige är den europeiska kemikalielagstiftningen Reach (EG) nr 1907/2006.
Mer information om EU-lagstiftning inom miljöområdet finns på Naturvårdsverkets hemsida om EU-lagstiftning. Här finns också länkar till de olika EU-direktiv och EU-förordningar som finns i dagsläget.
Miljöförvaltningen bedriver tillsyn på alla typer av verksamheter som kan påverka miljön eller människors hälsa. På vissa större verksamheter är det länsstyrelsen som bedriver tillsynen.
Tillsyn kan riktas mot vem som helst som orsakar en risk för människors hälsa eller för miljön, oavsett om det är privatpersoner, företag eller andra typer av organisationer. Syftet med tillsynen är att kontrollera att lagstiftningen följs, men också att ge rådgivning och att driva samhället mot en långsiktigt hållbar utveckling.
Tillsyn kan ske i många olika former, t.ex. genom platsbesök, men också genom att vi begär in specifika uppgifter eller granskning av miljö- och årsrapporter.
Miljöförvaltningens tillsyn är inte skattefinansierad. Samma sak gäller för en stor del av svenska myndigheters tillsyn. Istället tas avgifter ut, där den som får tillsyn ska betala. Tanken är att den som skapar ett behov av tillsyn ska stå för de kostnader som uppstår i samhället.
Det är kommunfullmäktige som beslutar om avgiften och dess storlek. Den nu gällande taxan är baserad på den taxa som framtagen av Sveriges kommuner och Landsting (SKL).
Miljöfarliga verksamheter omfattas antingen av en fast årlig tillsynsavgift, eller en timbaserad avgift. Hur mycket man ska betala beror på vilken typ av verksamhet det är och vilken omfattning verksamheten har. Det finns också fasta avgifter för handläggning av olika ansökningar om tillstånd eller anmälningar. En lista över dessa avgifter finns i bilaga 1 till taxan.
Tillsynsavgiften är en schablonavgift som baseras på hur stort tillsynsbehov en viss typ av verksamhet bedöms behöva. Tillsynsavgiften är uppbyggd av tre delar:
Grundavgiften bestäms av verksamhetens art och storlek. I bilaga 2 i taxan finns en tabell som definierar hur stor grundavgiften ska vara för olika typer av verksamheter.
Vissa verksamheter har särskilda risker, t.ex. att de ligger nära bostäder, eller använder särskilt farliga kemiska ämnen. När tillsynsavgiften fastställs, så tar miljöförvaltningen hänsyn till sådana särskilda risker genom en riskklassning. I riskklassningen tilldelas verksamheten olika riskpoäng, som sedan läggs ihop med grundavgiften. Denna summa avgör vilken fast årlig avgift som verksamheten ska betala, eller om verksamheten ska betala en timbaserad tillsynsavgift i stället.
Efter varje ordinarie tillsynsbesök i de verksamheter som omfattas av en fast årlig avgift, gör miljöförvaltningen en erfarenhetsbedömning av hur väl verksamheten arbetar med de frågor som rör miljö och människors hälsa. Har verksamheten t.ex. en god egenkontroll som följs och tidigare anmärkningar har åtgärdats på ett bra sätt, kan den totala tillsynsavgiften för nästkommande år sänkas. På det viset får de verksamheter som aktivt arbetar med frågor som rör människors hälsa och miljön möjlighet att påverka tillsynsavgiften.
Erfarenhetsbedömningen kan också medföra en extra tillsynsavgift för de verksamheter som inte arbetar aktivt med dessa frågor, eller verksamheter där så pass allvarliga brister upptäcks att det behövs ytterligare tillsyn.
För mer information om hur taxan är utformad, läs SKLs information om upplägget i taxan.
Miljöförvaltningen
Stadshuset, Drottninggatan 7
miljo@landskrona.se
0418-47 06 00
Kontaktpersoner, fullständig lista
Denna webbplats använder cookies för att förbättra användarupplevelsen.
Senast uppdaterad av Annika Rundblad
Skicka en kommentar om webbsidan till webbredaktionen. Har du en kommentar om bemötande eller om någon kommunal service skickar du istället en synpunkt.