Arbetsgång vid en lantmäteriförrättning

Ansökan ska vara skriftlig och undertecknad av sökanden eller dennes ombud med fullmakt i original. Om en fastighet ägs av flera personer måste alla delägare skriva under ansökan (utom vid klyvning). Ägs fastigheten av ett dödsbo ska alla dödsbodelägare skriva under ansökan. Om ansökan rör äkta makars eller sambors gemensamma bostad krävs att båda skriver under ansökan även om enbart den ena parten står som lagfaren ägare.

I ansökan ska berörda fastigheter anges samt vad som önskas genomföras. Överenskommelser, kartor, servitutsavtal, bouppteckningar och andra handlingar av betydelse för ärendet ska bifogas ansökan. Handlingar och överenskommelser ska vara i original eller bestyrkta kopior.

Vid överlåtelse av del av fastighet ska ansökan lämnas in senast sex månader från överlåtelsedagen.

Lantmäterimyndigheten utreder om det går att genomföra åtgärden enligt gällande lagar. Ibland krävs inläsning av tidigare rättsfall.

Åtgärden måste överensstämma med gällande planer och andra bestämmelser om markens användning, till exempel strandskydd. När det behövs samråder Lantmäterimyndigheten med andra myndigheter såsom stadsbyggnadsnämnden, Länsstyrelsen, Trafikverket med flera.

För att kunna genomföra vissa förrättningar inhämtas även godkännande från kreditgivare.

Lantmäterimyndigheten kontrollerar även om det finns servitut, ledningsrätter eller nyttjanderätter som berörs av förrättningen. Befintliga gränser utreds med hjälp av förrättningsarkivet. Preliminära arealer och gränspunkter beräknas.

Ibland är det nödvändigt att förrättningslantmätaren och de som berörs träffas för att diskutera åtgärden innan beslut fattas. Vid sammanträdet förs protokoll som fastighetsägare och andra berörda sakägare sedan kan ta del av.

I de flesta ärenden är sakägarna överens om vad som ska göras och har bekräftat detta genom att skriva på en överenskommelse. Då kan förrättningen oftast avslutas utan att sakägarna kallas till sammanträde.

Lantmäterimyndigheten kontaktar sakägarna och bestämmer tid för fältarbete. Vid fältarbetet markeras nya gränser på marken med järnrör eller liknande. De nya gränserna mäts samtidigt in. Det inmätta materialet används till framställning av en förrättningskarta.

Både före och efter mätningen krävs arbete på lantmäterikontoret för areal- och koordinatberäkningar.

Ett flertal beslut ingår i en lantmäteriförrättning.

Ett fastighetsbildningsbeslut fattas och skälen till beslutet redovisas. Om ersättning ska betalas mellan sakägarna redovisas det i ett ersättningsbeslut.

Ett tillträdesbeslut tas om mark byter ägare. Fördelningen av förrättningskostnaderna mellan sakägarna bestäms genom ett särskilt beslut.

Andra beslut som kan förekomma är till exempel fastighetsbestämningsbeslut, anläggningsbeslut och ledningsbeslut.

Förrättningen avslutas genom ett avslutningsbeslut. I vissa fall kan en förrättning inte genomföras och då fattas ett inställandebeslut.

Besluten redovisas i ett protokoll.

När förrättningen är avslutad får sakägarna en skriftlig underrättelse om detta. Om någon berörd sakägare är missnöjd med något beslut kan det beslutet överklagas.

Efter att förrättningen avslutats skickas en räkning på förrättningskostnaden. Lantmäterimyndigheten tar betalt för sina tjänster för att täcka alla kostnader.

Även om en förrättning måste ställas in, till exempel om en ansökan återkallas eller om den av någon annan anledning inte kan genomföras, måste Lantmäterimyndigheten ta betalt för det arbete som utförts.

Räkningen ska betalas inom 30 dagar från fakturadatumet, även om något beslut i förrättningen överklagas. Alla förrättningstjänster är momsfria. 

Normalt är överklagandetiden fyra veckor från dagen då förrättningen avslutats.

Berörda sakägare, stadsbyggnadsnämnden och i vissa fall Länsstyrelsen har rätt att överklaga besluten. Den som förlorar målet i domstol kan riskera att få betala även motpartens rättegångskostnader.

Överklagan görs skriftligen till Lantmäterimyndigheten och sedan prövas ärendet i Mark- och miljödomstolen i Växjö.

Om ingen har överklagat förrättningen inom överklagandetiden, vinner förrättningen laga kraft och registreras i fastighetsregistret och på registerkartan. Besluten blir då gällande mot alla parter och det blir möjligt att söka lagfart (bevis om äganderätt) på en nybildad fastighet och sedan belåna den. Lagfartsansökan görs hos fastighetsinskrivning på Lantmäteriet.

Vid ansökan om lagfart på en ny fastighet som inte fått något taxeringsvärde än behövs ett värdeintyg. Lantmäterimyndigheten Landskrona kan upprätta dessa. 

Efter att förrättningen har registrerats skickar Lantmäterimyndigheten en kopia på förrättningsakten, bestående av karta, beskrivning, protokoll och eventuella bilagor till angiven aktmottagare.