Här hittar du information om inomhusmiljö. Inomhusmiljön i bostäder, skolor och andra lokaler har avgörande betydelse för vår hälsa. Eftersom vi vistas långa stunder inomhus, är det därför viktigt att vi har en god luftkvalitet inomhus och att vi slipper ljud-och luktstörningar.
Om du har problem med din boendemiljö, till exempel temperatur, ventilation, ohyra, buller, fukt och mögel ska du i första hand vända dig till din fastighetsägare eller bostadsrättsförening. Det är fastighetsägaren som har ansvar att se till att fastigheten uppfyller myndigheternas fastställda krav. Fastighetsägaren bör sedan få tid på sig att undersöka problemet och föreslå en lösning.
Blir det ingen lösning på problemet kan du ta kontakt med miljöförvaltningen. Om du vill lämna in en anmälan om olägenhet ska du fylla i blanketten "blankett om olägenhet och störning" (Boendemiljö, 2 blanketter) och skicka till miljöförvaltningen.
Om störningen bedöms utgöra en olägenhet för människors hälsa eller miljö kan vi handlägga ärendet. Miljöförvaltningen gör den bedömningen samt om det finns stöd enligt miljöbalken för att kräva åtgärder. Med olägenhet för människors hälsa menas en störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig.
Mögelsvampar och mögelsporerförekommer naturligt både utomhus och inomhus. Där det finns tillgång till fukt, syre och näring (t.ex. trä, smuts och damm) kan mögel börja tillväxa inomhus. De vanligaste orsakerna till mögelangrepp inomhus är fuktskadade väggar, tak eller golv, eller otillräcklig ventilation.
Fuktproblem i byggnader kan ge negativa hälsoeffekter. Det rör sig framförallt om luftvägssymtom som luftvägsinfektion, hosta, väsande andning och astmatiska besvär. Även snuva, irritation i näsa och ögon och generella besvär som trötthet och huvudvärk kan förekomma.
Om du har problem med fukt eller mögel i din bostad ska du i första hand kontakta din fastighetsägare eller den som är ansvarig för verksamheten. Får du ingen hjälp av fastighetsägaren, kan du anmäla ditt ärende till miljöförvaltningen.
I inomhusluften samlas föroreningar från bl.a. matlagning, rökning, städning, dusch och tvätt. Dessutom förorenas luften av t.ex. koldioxid från människors utandningsluft. Inomhusluften behöver därför bytas ut mot frisk luft utifrån och detta tillgodoses genom en fungerande ventilation. En bra ventilation bidrar till att minska risken för hälsoproblem orsakade av till exempel radon och fukt.
Det ska finnas tillräckligt med tilluftsventiler monterade i vistelserummen (vardagsrum, sovrum). I våtutrymmen samt kök suger man frånluft.
Det kan vara svårt att veta om ventilationen i ett hus är bra eller inte. Men det finns några tecken att gå efter. Indikatorer på dålig ventilation:
En enklare kontroll kan man själv göra genom att använda papper eller rök för att kontrollera luftrörelserna vid tillufts- och frånluftsventilerna. Vid misstanke om att luftflödena är bristfälliga är det nödvändigt att låta utföra en fackmässig luftflödesmätning. Se även obligatorisk ventilationskontroll.
Du vistas i ditt hem en stor del av livet. Därför är en bra inomhusmiljö med rätt temperatur och luftfuktighet viktig för din hälsa. Inomhustemperaturen är en viktig faktor i människors välbefinnande, och det är därför viktigt att boende får tillräckligt med värme i sina element så att inomhustemperaturen kan uppnå en acceptabel nivå. Fastighetsägaren ansvarar oftast för fastighetens värmesystem.
Folkhälsomyndigheten rekommenderar en temperatur på 20–24°C inomhus. Temperaturen bör inte vara under 18°C i luften och inte under 16°C på golvet. Det får inte heller vara för varmt i bostaden. Normalt ska det vara högst 24–26˚C. Sommartid kan dock högre temperaturer förekomma utan att det är en olägenhet.
Otäta fönster och dörrar kan orsaka drag i ditt hem. Väggar och tak som har lägre temperatur än luften ger också en känsla av drag. Därför är isoleringen viktig när det kommer till inomhusmiljön. Möbler och gardiner som skymmer element kan också skapa drag. Luften hinner då inte värmas upp ordentligt utan går direkt ut i bostaden. Normalt ska hastigheten inte överstiga 0,15 meter/sekund.
Många upplever inomhusluften som torr. Ofta kan det räcka det med att sänka temperaturen, eftersom varm luft kan kännas torr. Det kan också bero på damm eller föroreningar.
Kontakta din fastighetsägare, som ansvar för att inomhusmiljön uppfyller de regler som finns. Om inte detta hjälper kan du kontakta Miljöförvaltningen och lämna in en anmälan om olägenhet.
I ljumma vattensystem kan de sjukdomsframkallande legionellabakterierna föröka sig. För att förhindra detta är det viktigt att varmvattnet vid tappstället ska vara tillräckligt varmt så att bakterierna inte överlever.
Legionella är en bakterie som kan ge två typer av sjukdomar; legionärsjuka och pontiacfeber. Bakterien förekommer naturligt i naturen, men den kan också finnas i våra vattenledningssystem. På grund av detta finns riktlinjer vad gäller vattentemperatur. Bakterierna kan överleva i temperaturintervallet 0-50°C. Om temperaturen är mellan 20 och 45°C i vattenledningssystemen finns det risk för att legionellabakterier växer till.
För bostäder gäller följande:
Om du misstänker att varmvattentemperaturen är för låg eller hög kontaktar du i första hand fastighetsägaren eller den som är ansvarig för fastighetens skötsel. Om du inte får hjälp kan du göra en anmälan till miljöförvaltningen (använd anmälningsblanketten på hemsidan).
Skadedjur och ohyra kan göra stor skada i ditt hem genom att angripa livsmedel, textilier och träslag. Möss, råttor, mjölbaggar och silverfiskar är exempel på skadedjur och ohyra som förstör i hemmet. Mjölbaggar, ängrar, myror, silverfiskar och flugor räknas som ohyra. En insekt klassas som ohyra när den befinner sig på en olämplig plats och i olämpligt antal. Detsamma gäller för skadedjur. Möss, råttor, sorkar, lämlar, kråkor, måsar samt vissa duvarter är exempel på skadedjur.
Om du har problem med skadedjur ska du i första hand vända dig till din fastighetsägare och felanmäla det. Ofta har fastighetsägaren ett avtal med ett saneringsbolag som du kan vända dig till direkt för snabbare hjälp.
Det är fastighetsägarens eller förvaltarens ansvar att vidta åtgärder för sanering av ohyra och skadedjur. Hyresgäster som har problem med skadedjur i bostad eller inom fastigheten, ska kontakta hyresvärden eller fastighetsägaren. Om problemet inte åtgärdas kan du vända dig till miljöförvaltningen.
Ljud är tryckförändringar i luften. Tryckvariationerna sprids som vågrörelser och uppfattas som ljud av örat och vi hör. Decibel (dB) används som mätetal för ljudnivå. En ökning av ljudtrycksnivån från 8 till 10 dB upplevs av örat ungefär som en fördubbling av ljudstyrkan. 55 dB upplevs alltså dubbelt så starkt som 45 dB.
Buller är oönskat ljud, det vill säga ljud som människor känner sig störda av. Även önskade ljud, som musik, kan bli oönskade om ljudnivån är för hög. Vanliga bullerkällor i fastigheter är fläktbuller, ljud från grannar och byggnadsarbeten. Bullerkällor utanför fastigheten är t.ex. ljud från trafik, industrier, nöjeslokaler och konserter.
Buller är en miljöstörning som berör flest människor. Bullerstörningar kan påverka vår prestation och sömn negativt. Det distraherar, maskerar viktig information, höjer stressnivån eller leder till trötthet. En vanlig uppfattning är att vi kan vänja oss vid buller eller att visst ljud inte är skadligt. Det påståendet är fel. Vår kropp registrerar allt ljud. Det som har betydelse är hur starkt ljudet är och hur länge vi exponeras för ljudet. Det är visat i vetenskapliga undersökningar att risken för blodtryckssjukdomar och hjärt/kärlsjukdomar ökar vid långvarig exponering av buller.
Om du störs av buller ska du i första hand vända dig till din fastighetsägare och informera om störningen. Beskriv bullret så noggrant och sakligt som du kan. Beskriv när du störs av bullret. Anteckna vilka tider på dygnet som bullret förekommer. Detta kan göra det lättare för fastighetsägaren att hitta störningen. Om du inte får hjälp av din fastighetsägare eller om ljudet kommer från en annan fastighet kan du göra en anmälan till Miljöförvaltningen.
Det är inte ovanligt att grannar störs av röken vid eldning i lokal eldstad, braskamin, öppen spis och kakelugn. Många upplever att de får problem med andningen. Särskilt utsatta är de som har hus med fläktstyrd ventilation. Att röken slår ner hos grannarna kan bero på att husen ligger tätt, att skorsten är för låg, att det finns höjdskillnader i terrängen eller att man eldar på felaktigt sätt.
Att elda med ved är billigt och miljöriktigt på så sätt att det inte ger utsläpp av fossilt koldioxid. Men vedeldning ger utsläpp av andra ämnen: stoft, tjära och flyktiga organiska ämnen som är skadliga för människors hälsa. Många tjärämnen är cancerframkallande och stoft och rök kan ge stora problem, särskilt för astmatiker. Eftersom tätorterna redan är hårt belastade av luftföroreningar och många känner sig störda av rök från vedeldning, finns följande begränsningar i de kommunala föreskrifterna enligt miljöbalken:
Man skiljer på värmepannor och s.k. lokaleldstäder (t.ex. kaminer, kakelugnar, och spisinsatser). Vedeldning i s.k. kombipannor av äldre modell (utan ackumulatortank) är inget bra alternativ. Detta p.g.a. att förbränningstemperaturen blir för låg och detta medför ökat utsläpp av skadliga ämnen.
Eldning skall ske med torr ved och med god lufttillförsel. Att lägga in stora vedbitar och sedan strypa lufttillförseln för att få elden att vara längre resulterar i ökade utsläpp och störande lukt. Störande lukt och rök uppstår framförallt vid uppstart av brasan, därför gäller det att se till att denna del av processen går så fort som möjligt.
Träpellets är en modern form av ved som ger betydligt bättre förbränning än tra¬ditionell vedeldning. Träpellets kan man elda i särskilda pelletskaminer eller i pelletsbrännare som kopplas till olje- eller vedpannan. Kaminer för pellets har glasdörr så du kan se elden, precis som vanliga vedkaminer.
Även om anläggningen uppfyller de krav som ställs, kan miljönämnden förbjuda eller införa restriktioner angående vedeldning i varje enskilt fall om det visar sig att det uppkommer olägenheter för omgivningen.
All eldning av avfall är förbjuden. Till avfall räknas t.ex. rester från behandlat byggnadsvirke, såsom impregnerade och målade bräder, spånplattor, förpackningar. Självklart får man heller inte använda olja, spillolja, bensin eller dylikt för att sätta fyr eller elda med.
Trivseleldning brukar man kalla eldning av tillfällig art, en brasa på kvällen när vinden viner runt knuten. Lokaleldstäder såsom t.ex. vedkaminer, kakelugnar, och spisinsatser är inte avsedda för kontinuerlig eldning i uppvärmningssyfte och stadigvarande vedeldning är därmed olämpligt. Lokaleldstäder är placerade i ett rum i fastigheten och är vanligtvis endast lämpade för trivseleldning. Trivseleldning bedöms vara eldning under två tillfällen per vecka under ett par timmar (4 h) per tillfälle. Miljööverdomstolen har i domar definierat trivseleldning som följande; sekundär värmekälla inom tätbebyggelse kan nyttjas högst 2 gånger per vecka och 4 timmar (8 timmar för kakelugn) vid varje tillfälle.
En kamin ger bättre förbränning än en öppen spis beroende på att förbränningstemperaturen i kaminen blir högre än i den öppna spisen. Det är dock viktigt att man eldar rätt i sin kamin, elda bara med riktigt torr ved. Starta med finhuggen ved så det snabbt blir en riktig brasa, lägg sedan på grövre ved. Stryp inte lufttillförseln! När veden är uppbrunnen och det är en bra glöd-bädd kan man lägga in en ny brasa. Har man en bra förbränning i kaminen syns det ingen rök ur skorstenen, bara ett värmedaller. Då vårdar man inte bara miljön, utan även grannsämjan.
Det finns ett samband mellan temperaturen i eldstaden och utsläppen av kolväten. Utsläppen är normalt sätt betydligt större innan eldstaden har uppnått rätt förbränningstemperatur.
Röken avslöjar hur du eldar. Genom att iaktta röken kan man bedöma eldningstemperaturen. Om det ryker vitt eller mörkt direkt ur skorstensmynningen är temperaturen sannolikt för låg. Ofullständig förbränning ger svart rök med kraftig lukt. Röken ska inte synas förrän den nått ett par meter från skorstenstoppen. Vid god förbränning kommer röken kalla dagar ofta vara vit av vattenånga. Varma dagar är röken vid god förbränning nästan osynlig, ses bara som värmedaller.
Var och en som eldar är skyldiga att se till att eldning inte stör någon annan. Om vedeldning medför olägenheter för närboende kan miljönämnden meddela de villkor som krävs för att undanröja olägenheter. Miljönämnden kan ge eldningsförbud.
Läs mer om att elda rätt i Naturvårdsverkets broschyr samt på Svenska Brandskyddsföreningens hemsida.
Tänkt också på att det kan krävas bygglov för att installera en kamin eller en eldstad. Läs mer om det under bygglov.
Råttor finns där det finns mat och tillgång till mat. Det enda som varaktigt kan få råttor att byta boplats är att det inte finns någon mat. Tillfälligt kan man få råttor att flytta genom fysiska åtgärder som högfrekvent ljud, markarbeten som stör eller liknande. Den typen av åtgärder fungerar bara så länge man är aktiv. Andra åtgärder är fällor och gift det kan minska antalet men löser inte heller helt problemet.
I en stad är det i princip omöjligt att helt ta bort tillgången till mat så man jobbar med indirekta åtgärder för att hålla ned antalet råttor till en rimlig nivå.
Råttor är inte farliga i sig men kan bära med sig sjukdomar så man bör inte låta vare sig husdjur eller barn äta/smaka på grus och jord där det finns mycket råttor.
Där det finns mycket råttor kan man också hitta råttspillning (råttbajs) på marken.
Skicka en kommentar om webbsidan till webbredaktionen. Har du en kommentar om bemötande eller om någon kommunal service skickar du istället en synpunkt.