Den här webbplatsen använder tjänsten Talande webb för uppläsning av innehåll på webbplatsen.
Ibland uppstår konflikter mellan vilda djur eller skadedjur och människan. Varje fastighetsägare är ansvarig för sin fastighet. Detta ansvar omfattar även eventuella konflikter med vilda djur eller skadedjur.
I Landskrona stad är det teknik- och fritidsnämnden som ansvarar för kommunens fastighet. I ansvaret ligger bland annat att tillse att det inte uppstår skada och olägenhet.
Miljönämnden är ansvarig tillsynsmyndighet. Ansvaret gäller olägenhet för människors hälsa. Om det uppstår olägenhet för människors hälsa arbetar miljönämnden med tillsyn över verksamhetsutövare (t.ex. fastighetsägare).
Skyddsjakt är jakt som kan tillåtas för att bland annat skydda människors hälsa och säkerhet samt förhindra skador, till exempel för att hindra gäss att äta stora mängder säd på åkrar. Det är länsstyrelsen i det aktuella länet som kan ge tillstånd i det enskilda fallet. Skyddsjakt kan också bedrivas på enskild jakträttshavares initiativ med stöd av Jaktförordningen.
Vad är en olägenhet
En olägenhet, enligt miljöbalken, är en störning som kan vara skadlig för hälsan och "som inte är tillfällig eller liten". Störningar från vilda fåglar i bostadsområden och på allmän mark, till exempel i parker och på torg, bedöms inte som olägenhet enligt miljöbalken. Oljud från t.ex. kråkfåglar har i rättsfall bedömts som ”ej stadigvarande störning”.
Vad kan du göra själv:
Kråkfåglar, måsar och duvor är vanliga i Landskrona och det kommer ofta in anmälningar till miljöförvaltningen eller teknik- och fritidsförvaltningen om fåglar som på olika sätt ställer till problem med oljud eller avföring.
Det är fastighetsägaren/hyresvärden som har ansvar för att förebygga störningar från fåglar inom fastigheten/bostadsområdet. Bor du i villa och har motsvarande problem kan du kontakta en skadedjursbekämpningsfirma. Den kommunala organisationen ansvarar för skötseln av området på allmänna platser så som stadens gator och torg.
Det effektivaste sättet att bli av med störande fåglar på enskilda platser är att göra platsen oattraktiv för fåglarna. Det första du bör göra för att göra platsen mindre attraktiv är att ta bort tillgången på mat för fåglarna. Det innebär att ta hand om matrester på gator, parker och torg, på restauranger och caféer och i sopbehållare, så att fåglarna inte kommer åt matresterna.
Merparten av fiskmåsarna flyttar på vintern och övervintrar i Nordsjön och andra delar av Västeuropa. Den kommer tillbaka till häckningsplatsen i mars, april. Längs kusterna stannar några kvar året runt. Städer är attraktiva platser för fiskmåsar. I tätorterna häckar den ofta på hustak. När ungarna är flygfärdiga flyttar måsarna vidare till andra platser.
Problemet med anfallande och nedsmutsande måsar är kortvarigt och något man normalt får acceptera under den korta tid de häckar och föder upp sina ungar. Sommartid händer det att trutungar trillar ner från bon och går runt på gatorna. Föräldrarna har dock ofta koll sina ungar. Kommunen gör inga insatser utan naturen får ha sin gång.
Tamduva, eller stadsduva som den också kallas, finns i nästan alla våra städer. Den håller till på torg, tak och diverse skrymslen. Den bygger bo under broar, i hus och i andra byggnader. Tamduvan är en stannfågel som är kvar i Sverige under hela året. Det innebär att det inte kommer så många nya duvor till staden utan stammen ökar eller minskar beroende på lokala förutsättningar.
Det är under häckningsperioden som råkan kan upplevas som störande för i sin omgivning. Råkan börjar bygga bo i februari, lägger äggen i mars-april och ruvar sedan cirka tre veckor. I maj-juni är ungarna flygfärdiga och börjar lämna boet. Under tiden då ungarna ska lämna boet så kan råkorna upplevas som störande och högljudda. När häckningen av avklarad och ungarna kan flyga så lämnar de boet och söker föda på åkermark. På hösten återkommer de till sina bon men då har de inte ungar och det är allmänt tystare i kolonin.
De klagomål som inkommer till miljönämnden på råkor är främst skrän från fåglar och spillning som hamnar olämpligt och i rikliga mängder. Miljönämnden stödjer sig på praxis från domstolar med domar från fall gällande störande ljud och spillning från råkor och menar att råkkolonier inte utgör en olägenhet för människors hälsa och miljön.
Döda djur är en del i ett naturligt kretslopp och ska därför inte städas bort i onödan. Stöter du på ett dött djur som ligger olämpligt till kan du, om det är möjligt, försiktigt putta in det under en buske eller på en plats där det inte stör. Är det på kommunala gator och torg och det gäller större djur eller på annat sätt är olämpligt att låta djuret ligga kvar ber vi dig kontakta kommunen som ansvarar för renhållningen.
Döda djur längs stranden spolas ofta ut i havet igen men är det under badsäsong på en av kommunens badstränder, eller att det på annat sätt ligger olämpligt till, ber vi dig kontakta kommunen.
Skadade djur på den kommunägda marken.
Det kan till exempel handla om djur som har råkat ut för ben- eller vingbrott, fastnat i stängsel eller blivit skadade i trafiken. Kontakta Gata & Parkavdelningen om du hittar ett skadat djur, telefon:
0418-47 04 00 (kl. 8-12 måndag-fredag)
0418-47 00 00 (kl. 12-17 måndag-fredag)
Är det kväll eller helg kan du ringa Kommunjouren på telefon 0418-47 39 95.
Är det ett påkört djur ska du däremot alltid kontakta Polisen på 114 14.
Ett antal däggdjurs- och fågelarter med särskilt högt naturvärde ingår i Statens vilt. Hittar du döda djur eller döda fåglar tillhörande Statens vilt i naturen, skall du rapportera eller lämna in detta till polisen för transport till Naturhistoriska Riksmuseet. Här kan du se vilka djurarter som ingår.
Denna webbplats använder cookies för att förbättra användarupplevelsen.
Senast uppdaterad av Nina Persson Kerr
Skicka en kommentar om webbsidan till webbredaktionen. Har du en kommentar om bemötande eller om någon kommunal service skickar du istället en synpunkt.