Trygga föräldrar

Relationen mellan barnet och den vuxna är viktig för att kunna vara ett stöd. Relation är något vi ständigt bygger genom att bland annat visa att vi är intresserade av barnets liv. Som vuxen behöver du visa att du är intresserad av barnets liv, hur hen mår, gör och tänker. Även om du inte får svar på dina frågor, fortsätt visa att du bryr dig. Våga fråga och våga lyssna. Visa att du är en trygg vuxen. Se till att du har tid för ditt barn även om hen kanske vill umgås med vänner eller vara själv på sitt rum. Att säga att du oroar dig är också att visa att du bryr dig.

Om du önskar stöd eller vägledning i ditt föräldraskap kan du kontakta Team Tidiga Insatser på telefon: 0418-473305 eller mail: tidigainsatser@landskrona.se

Alla människor är egna individer med särskilda personlighetsdrag. Samhället kan liknas vid en stor fyrkant och det är inte alltid så att alla individer får plats inne i fyrkanten. För att alla ska få plats behöver både individerna och samhället anpassa sig, vilket kan vara komplicerat. När barn har svårt att passa in i vardagen, oavsett om det är i skolan, på fritiden eller i familjen, så har vuxna en skyldighet att stötta och hjälpa till. Det mest värdefulla du kan göra är att lyssna på barnet. Låt barnet äga sin egen berättelse och ge uttryck för sina egna känslor. Ge barnet mod att möta livets utmaningar. Sök samarbete med andra vuxna runtomkring barnet, exempelvis skolpersonal eller kompisars föräldrar.

Skärmtid är idag en naturlig del av alla barns vardag. Mobiltelefoner, plattor och datorer är plattformar för bland annat kunskapsinhämtning, rekreation och kommunikation. Svårigheten handlar ofta om att begränsa barnets användande av skärmar. Anledningen är att dessa teknologiska framsteg är designade för att ge oss människor en “kick” att vilja fortsätta och ju mer tid vi spenderar framför skärmar desto svårare blir det att sluta. Av den anledningen behöver alla barn begränsningar av skärmtid så att de inte utvecklar ett beroende eller missbruk. Det finns inga givna regler kring vad som är tillräckligt mycket skärmtid, detta är något ni behöver komma överens om i er familj. Låt barnet veta vad som förväntas göras innan hen får sätta sig framför en skärm; exempelvis göra sina läxor.

Låt oss först definiera ordet missbruk; det är överanvändandet av någonting till den grad att det får allvarliga negativa konsekvenser för individen. Vanligtvis pratar vi om alkohol eller droger, men det kan även handla om spel, sex, att köpa saker med mera. En vuxen person kan dricka ett glas vin till maten på kvällen och vara nykter nog att arbeta dagen därpå. Det utvecklas inte till ett missbruk förrän personen dricker så pass mycket att hen exempelvis försover sig, blir aggressiv, spenderar alla sina pengar på alkohol o.s.v. När det handlar om tonåringar så bör föräldrar vara vaksamma på plötsliga personlighetsförändringar, förlorade intressen, destruktiva kompisrelationer, försämrad ork, försämrad matlust, skolproblem, irritation och stölder av pengar. Föräldrar bör även sträva efter att prata med sina tonåringar om alkohol och droger, exempelvis; “Jag vet att det förekommer droger och alkohol på fester, skolområdet och bland andra ungdomar. Har du stött på detta någon gång?”. Försök att inte hamna i skuldbeläggande, utan snarare ha en öppen och ärlig diskussion om risker och konsekvenser förknippat med alkohol och droger.

I teorin, det mesta. I praktiken handlar det däremot inte om att bestämma, utan om att samarbeta. Föräldrar ska alltid sträva efter att nå samförstånd och samarbete med sina barn, även de allra yngsta. Ibland behöver man som förälder sätta ned foten och utöva sitt föräldramandat för barnets bästa, men det är sällan det mest effektiva en förälder kan göra. Kom ihåg: ditt barn är en egen individ, precis som du. Hur hade du önskat att din förälder agerade mot dig i en liknande situation? Om man alltför ofta hamnar i maktkamper med sitt barn så kommer man till slut befinna sig i en konstant spiral av manipulationer, lögner och hot. Barnet kommer att bli rebellisk och göra uppror mot ditt mandat som förälder. Bjud in barnet till en diskussion om varför du tycker som du gör och lyssna till vad barnet tycker. Försök nå enighet och samförstånd.

Svårigheten är egentligen inte att säga nej, det är att stå ut med eventuella konsekvenser av att du säger nej. Barn har en otrolig förmåga att få föräldrar att känna skuldkänslor. Dessa skuldkänslor hindrar ibland föräldrar från att fatta rätt beslut, eftersom det finns en rädsla att barnet ska bli besviket, sårat, argsint eller att kärleken mellan barnet och föräldern ska ta skada. Som förälder är det bra att reflektera kring varför man säger nej till saker och ting. Säger du nej på ren automatik? Eller finns det ett bra skäl till varför du säger nej till just den här saken? Om du kan motivera för dig själv på ett bra sätt varför du säger nej så blir det mycket lättare att förklara för barnet. Det är inte säkert barnet nöjer sig bara för det, men sannolikheten är betydligt högre än om du bara säger nej “därför att”.

Team Tidiga insatser

Team Tidiga Insatser är en kommunal stödverksamhet för alla barn, ungdomar och föräldrar i Landskrona stad. Här kan man få råd, stöd och vägledning gällande allt som handlar om barndom, tonår och föräldraskap.
Kontakten med Team Tidiga Insatser är kostnadsfri och sker under sekretess. Telefon: 0418-473305. Mail: tidigainsatser@landskrona.se

Skolans elevhälsa

På alla skolor i Landskrona stad finns något som heter elevhälsa. Det är ett team som brukar bestå av en skolkurator och en skolsköterska. Det finns oftast även tillgång till skolläkare och skolpsykolog. Tillsammans utgör dessa personer ett stöd för alla elever på skolan som kan vara i behov av någon att prata med eller mer anpassning i skolan för att klara studierna.

Familjerådgivning

Familjerådgivning är till för er som behöver prata om er relation eller familjen som helhet. Det kan handla om att man vill förbättra någonting i familjen för att alla skall må bra, men det kan även handla om hur man hanterar en skilsmässa/separation på ett så bra sätt som möjligt för alla inblandade. Samtalen sker under sekretess. Du kan läsa mer om familjerådgivning här.

Familjerätt

Familjerätten i Landskrona erbjuder stöd och vägledning i olika frågor som rör föräldraskap, exempelvis: fastställande av föräldraskap, information om skilsmässa, rådgivning och samarbetssamtal, upprättande av juridiskt bindande avtal, utredning av vårdnad, boende och umgänge, adoptionsutredningar och barngruppsverksamhet Skilda världar - för barn med separerade föräldrar. Du kan nå familjerätten antingen på telefon: 0418-470201 eller mail: familjeratten@landskrona.se.

Familjecentralen

Landskrona stad har två familjecentraler: Rådstugan i centrum och Tellus på Norrestad. Familjecentralerna vänder sig till dig som har barn i åldern 0-5 och innehåller följande: barnavårdscentral (BVC), mödravårdscentral (MVC), folktandvården, kurator samt öppen förskola. 

Brottsofferjouren

Brottsofferjouren erbjuder stöd till dig som har blivit utsatt för någon form av brottslig gärning eller har blivit vittne till en brottslig gärning. Kontakten med Brottsofferjouren är kostnadsfri och du kan få stöd i form av bearbetande samtal, praktisk vägledning inför rättegång och stödperson vid rättegång. Samtalen sker under sekretess. Du kan nå Brottsofferjouren antingen på telefon: 0418-436171 eller mail: info@landskrona.boj.se.

KAA

KAA står för det Kommunala Aktivitetsansvaret och det är en kommunal verksamhet som syftar till att stötta alla ungdomar i gymnasieålder som inte har en sysselsättning, det vill säga de som inte går i gymnasiet eller arbetar. Läs mer om KAA här. 

Anhörigstöd

Anhörigstöd vänder sig till dig som är anhörig till någon som behöver ditt stöd på grund av funktionsnedsättning, långvarig sjukdom, psykisk ohälsa eller ålder. Du kan både få stöd individuellt och i grupp med andra anhöriga som har liknande erfarenheter som du. Landskrona stad har även ett digitalt anhörigstöd som heter En Bra Plats. Här får du möjlighet att vara anonym och ta del av information och chatta med andra anhöriga och stödpersoner. 

Första linjen BUP

Första Linjen är en del av Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) i Landskrona. Hit kan man vända sig om man har ett barn som mår psykiskt dåligt; exempelvis om barnet ofta känner sig nedstämt, att livet känns meningslöst, om barnet har tankar på att skada sig själv eller om man misstänker att barnet har någon form av diagnos (exempelvis AD/HD eller autism). Om man behöver en mer långvarig kontakt så slussar Första Linjen vidare till Barn- och ungdomspsykiatrin. För att få kontakt med Första Linjen eller Barn- och ungdomspsykiatrin kontaktar man något som heter “En Väg In” på telefon: 020-512020 eller ansöker via hemsidan.

Psykisk hälsa i kristid

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har samlad information, råd och tips kring psykisk hälsa i kristider, i samband med covid-19. Här finns råd och länkar anpassade för olika åldersgrupper och behov. Läs mer här.