Kemikalier i vardagen

Det som i kemikaliesammanhang kallas "varor" innefattar allt som inte är kemiska produkter. Några exempel är bord, gosedjur, kaffemuggar, datorer, kläder, snuttefiltar - helt enkelt nästan alla prylar som finns runt om oss. Oftast tänker man inte på dessa produkter som kemiskt riskfyllda, men som regel innehåller även de en hel del kemiska ämnen. Förutom att vissa riktigt elaka ämnen är begränsade så finns ganska få restriktioner på vad en vara får lov att innehålla kemiskt sett. Naturligtvis ska produkten vara säker att använda och det finns därför också en del begränsningar kring farliga kemikalier i varor – särskilt när det gäller leksaker och andra produkter för bar. Men det finns också många kemikalier vars hälsoeffekter är ganska okända.

I den europeiska kemikalielagstiftningen Reach finns därför en konsumenträttighet inskriven, som går ut på att konsumenter har rätt att få veta inom 45 dagar ifall det förekommer så kallade "kandidatämnen" i en halt över 0,1procent i den vara man vill köpa. Kandidatämnen är kemikalier som har vissa risker, men som inte är reglerade på andra sätt.

Exakt vilka ämnen det rör sig om förändras över tid, eftersom det läggs till fler och fler ämnen på den lista som kallas "Kandidatlistan". Läs mer om vilka ämnen som finns på listan i en sammanställd version av Kandidatlistan som Kemikalieinspektionen har på sin hemsida.

Våga fråga om innehållet - Välj giftfritt när du shoppar

Landskrona ingår i ett samarbete som heter Miljösamverkan Skåne, och som stöd för konsumenter har det inom detta samarbete tagits fram en broschyr som heter "Våga fråga om innehållet - Välj giftfritt när du shoppar". Den finns som en utskriftsvänlig pdf.

Broschyren skrivs ut dubbelsidigt, klipps upp och är sedan klar för användning. I broschyren fyller man i vilken vara man är intresserad av samt sin egen kontaktinformation. Sen river man av den ena sidan och lämnar in till den försäljare vars vara man är intresserad av, och behåller den andra delen som kom-ihåg.

Tillsatser av olika slag finns i många av våra livsmedel. Det är viktigt att tänka på att alla tillsatser inte är farliga, och det gör ingen större nytta varken för hälsan eller för miljön att systematiskt undvika s.k. E-ämnen. Många tillsatser i livsmedel är fullkomligt harmlösa och/eller helt naturliga och finns där för att ge din produkt en viss egenskap som gör produkten mer tilltalande.

Det betyder däremot naturligtvis inte att alla tillsatser är harmlösa. Kemikalier används dessutom i stor utsträckning i produktionen av livsmedel, vilket betyder att även om det inte finns kemikalierester kvar i maten du äter, så kan det ändå finnas en stor miljöbelastning på grund av kemikalieanvändning. Att välja ekologiska livsmedel är därför ett bra sätt att minska miljöpåverkan genom sin kosthållning, och samtidigt undvika eventuella kemikalierester i maten. Läs mer om miljösmart mat på vår sida om ekologiskt och fairtrade.

Båtbottenfärger används för att hindra att alger, musslor och havstulpaner sätter sig fast på båtskrovet. Flera av dessa ämnen som ska förhindra påväxt, är farliga för vattenlevande organismer. För att en båtbottenfärg med dess egenskaper ska få användas i Sverige, måste den därför vara godkänd av Kemikalieinspektionen. Flera av de kemikalier som tidigare använts är idag helt förbjudna, till exempel tennbaserade färger. I dagen båtbottenfärger använs istället koppar i olika koncentrationer, beroende på användningsområdet.

Gamla färger ska lämnas på en miljöstation för att förhindra att gifter läcker ut i miljön.

På kemikalieinspektionens hemsida kan du hitta mer information om båtbottenfärger och få reda på vilka färger som du får använda på din båt.

En stor del av den totala mängden bekämpningsmedel i Sverige används i våra trädgårdar. Det är viktigt att användningen av farliga bekämpningsmedel minskar eftersom det handlar om giftiga ämnen som kan spridas vidare till grundvatten eller vattendrag. I många fall behövs inga kemiska bekämpningsmedel för att hålla ogräs eller skadeinsekter borta från trädgården. Malmö stad har tagit fram en bra beskrivning på alternativa metoder. Läs mer på Malmö stads hemsida.

Att tänka på vid spridning

Om du trots allt tänker använda kemiska bekämpningsmedel är det viktigt att du följer bruksanvisningen noga. Det finns alltid en risk att till exempel barn och djur får i sig farliga kemikalier om du inte använder medlen på rätt sätt.

Blåser det mycket eller är det risk för regn? Välj att bekämpa vid en annan tidpunkt. Vädret kan göra att det är större risk att medlet sprids och kan skada livet i mark och vattendrag eller hamna i dricksvattnet.

När du sprider växtskyddsmedel utomhus finns det särskilda skyddsavstånd som du måste följa:

• Dagvattenbrunnar: 2 meter
• Dammar och vattendrag: 6 meter
• Dricksvattenbrunnar: 12 meter

Tillstånd till spridning

Oftast behöver du inte söka tillstånd eller anmäla hos miljönämnden om du ska sprida bekämpningsmedel som privatperson. Men tänk på att aldrig sprida bekämpningsmedel där barn vistas. Om du bor inom ett skyddsområde för en vattentäkt kan det vara helt förbjudet att använda bekämpningsmedel även för privat bruk. Kontakta miljöförvaltningen för att ta reda på om du bor inom ett sådant område.

Godkännande av preparat

För att ett bekämpningsmedel ska få användas måste det vara godkänt av Kemikalieinspektionen. På deras webbplats finns ett register över bekämpningsmedel där du kan kontrollera om medlet är godkänt eller inte. Förpackningen ska i stort sett alltid vara försedd med ett registreringsnummer och det ska framgå vilken klass medlet tillhör. Klassen avgör vem som får använda bekämpningsmedlet. Klass 1 och 2 är bara för yrkesmässigt bruk, medan klass 3 får användas även av privatpersoner.

Du ska få information i butiken

Som privatperson ska du få information om växtskyddsmedlet i butiken, bland annat hur du ska hantera, lagra och sprida medlet. Butiken ska dessutom kunna ge svar på frågor om användningen av medlet, hälso- och miljörisker vid användningen samt åtgärder för att hantera dessa risker.

Om din bostad värms upp med olja så måste du kontrollera din oljetank med jämna mellanrum. Det brukar vara antingen vart 6:e eller vart 12:e år, men kan också vara vart 3:e år, eller ännu kortare om det fanns något problem i samband med föregående besiktning. Det ska framgå av ditt senaste besiktningsprotokoll hur lång tid du har på dig till nästa besiktning. Det är viktigt att kontrollen genomförs av någon som är ackrediterad för att få lov att göra denna typ av kontroll.

Tankar eller cisterner som tas ur bruk

Om din oljetank inte ska användas längre, så ska den tömmas och rengöras och du ska meddela miljöförvaltningen att den har tagits ur bruk. I första hand bör tanken tas bort men ibland kan det vara svårt att ta bort den. En alternativ lösning är att fylla cisternen med sand och ta bort påfyllnadsrören.

När du bygger och underhåller träkonstruktioner lönar det sig att fundera över vilket virke som ska användas, både när det gäller hållbarhet och hälsoskydd. Miljöförvaltningen rekommenderar att du alltid väljer virke till trädgården så att du får ett hållbart bygge utan att använda giftiga träskyddsmedel i onödan. Undvik impregnerat trä i så stor utsträckning som möjligt. Träskyddsmedel innehåller ofta farliga metaller som inte bryts ned i naturen, som till exempel arsenik, krom eller koppar.

Begagnade järnvägsslipers eller ledningsstolpar förekommer ibland i trädgårdar. Återanvändning är annars ofta bra, men när det gäller den typen av produkter avråder vi från återanvändning. Det handlar ofta om kreosotimpregnerat trä, vilket betyder att träet innehåller cancerframkallande ämnen som kan läcka ut till omgivningen.

Träskyddsbehandlat virke som innehåller kreosot, krom, koppar eller arsenik är farligt avfall när man ska göra sig av med det. De giftiga ämnena förstörs inte vid vanlig förbränning utan måste omhändertas i särskilda förbränningsanläggningar. Därför ska du aldrig elda upp impregnerat trä, oavsett hur gammalt det är. Virket ska istället skickas iväg till en avfallsanläggning.

Läs mer om träskyddsbehandlat virke på Kemikalieinspektionens hemsida.

Det är olämpligt att tvätta bilen på uppfarten eller gatan eftersom vattnet som används går rakt ut i Saxån-Braån, Råån eller via dagvattenledningar rinner direkt ut i Öresund. Det orenade vattnet innehåller rester av kemikalier som kan skada växt- och djurlivet.

Det bästa alternativet är att tvätta din bil i en fordonstvätt som är utrustad med en reningsanläggning med oljeavskiljare som renar tvättvattnet innan det leds till det kommunala reningsverket, där det renas ännu en gång.

Om du föredrar att tvätta bilen själv, använd helst en gör-det-själv hall, en så kallad GDS-hall. GDS-hallar är utrustade med slam- och oljeavskiljare som anslutits till kommunens reningsverk. Miljöförvaltningen kontrollerar regelbundet anläggningar för fordonstvätt för att se till att de uppfyller kraven på rening av avloppsvatten och har goda rutiner för verksamheten.

På Naturvårdsverkets webbplats finns information om vad lagen säger om biltvätt på gatan.

Läs också mer på NSVAs hemsida om biltvätt.

Välj miljöanpassade bilvårdsprodukter

Många bilvårdsprodukter innehåller ämnen som är skadliga för människans hälsa och miljön. Alla bilschampon innehåller bland annat tensider som kan skada växt- och djurlivet i våra vatten. Men en miljöanpassad produkt är alltid skonsammare mot naturen.

Kallavfettningsmedel används för att lösa upp salt, tjära och asfalt. Medlet kan innehålla aromater. Dessa är skadliga både för miljön och för människors hälsa. Välj därför ett aromatfritt avfettningsmedel. 

Om du inte vet vilka produkter du bör välja kan du gå in på Svanens eller Naturskyddsföreningens webbplats. Där finns listor över vilka produkter som är miljömärkta med Svanen och Bra Miljöval.