Radhusprojekt

Många radhusbränder sprids snabbt mellan boständerna på grund av brister i det byggnadstekniska brandskyddet. Bristerna finns ofta på vinden. Vi på räddningstjänsten Landskrona har uppmärksammat problemen under våra kontroller i radhus.

Vanliga orsaker till att bränder sprider sig snabbt i radhus

Grundkravet i svensk bygglagstiftning är att varje bostad ska stå emot en brand i 60 minuter. Det kravet gör att människors liv och hälsa skyddas, att egendom skyddas och att räddningstjänsten får möjlighet att bekämpa branden på ett effektivt sätt. Finns det brister i brandskyddet kan det innebära att en brand sprids snabbt och att hela radhuset förstörs.

Bilden visar hur en brand kan spridas både in- och utvändigt i ett radhus. Vanliga brister som är att brandcellsindelningen på vinden saknas helt eller inte är tillräckligt tät. Andra brister är att takfoten är öppen och att en brand därför kan sprida sig från ett fönster, via takfoten in till nästa bostad.

Så kommer arbetet med kontrollerna att gå till – vi behöver din hjälp!

Vårt mål under 2017 är att inventera minst en radhuslänga i varje radhusområde i kommunen. Vid inventeringen kommer vi att bära uniform och legitimation.

För att undersöka det byggnadstekniska brandskyddet behöver vi komma upp på vinden, om det är möjligt. Vi kommer att bedöma brandskyddet enligt olika nivåer; om vindsbjälklaget är tungt eller lätt, hur brandcellsindelningen på vinden ser ut samt om takfoten är öppen eller sluten.

Beroende på nivån kommer vi att föreslå olika åtgärder för att stärka brandskyddet.  Om vi inte kan bedöma brandskyddet, om det finns brister eller om det bedöms vara bra så kommer vi att skicka ut ett informationsbrev. I detta beskriver vi bland annat vad du/ni kan göra för att stärka brandskyddet i radhuset.

Om det byggnadstekniska brandskyddet har allvarliga brister kommer vi att skriva ett föreläggande. Ett föreläggande innebär att vi ställer krav på en viss åtgärd som måste vidtas inom en viss tid. För oss är det viktigt att vi gör detta projekt i dialog med er fastighetsägare. Vi finns för att svara på frågor och ge råd i hur man kan göra för att uppnå kraven. Föreläggandet kan överklagas om det finns något ni inte håller med om. Enligt lagen om skydd mot olyckor ska byggnader ha ett skäligt brandskydd. Det innebär att kostnaderna för åtgärderna i ett föreläggande också ska vara skäliga.

Målet är också att underlaget som räddningstjänsten samlar in ska användas för att planera insatser vid en eventuell brand; ju mer vi vet om en byggnad när vi kommer fram till den, desto bättre möjligheter har vi att bekämpa en brand i byggnaden.

Det är ungefär lika många radhus som har ett bra brandskydd, som det är radhus som har brister i det byggnadstekniska brandskyddet. I vissa radhus har vi inte kunnat undersöka det byggnadstekniska brandskyddet. 

Tittar vi på alla brister som vi har identifierat under inventeringen ser vi att den vanligaste bristen är att den brandcellsavskiljande väggen på vinden inte sluter tätt mot yttertaket i kombination med att takfoten är öppen längs med hela vinden.

Byggnadsåret har betydelse

Efter att ha inventerat det byggnadstekniska brandskyddet kan vi konstatera att radhus som är byggda mellan 1960-2000 överlag har ett sämre byggnadstekniskt brandskydd än de radhus som är byggda både före 1960 och efter 2000. Bristerna i det byggnadstekniska brandskyddet varierar beroende på radhusets byggår. Detta beror i huvudsak på att byggreglerna har ändrats, vilket över tid har lett till att vi idag har bättre brandskydd än förr.

Byggreglerna är inte retroaktiva och därför behöver åtgärderna som ni vidtar för att stärka det byggnadstekniska brandskyddet inte leva upp till nybyggnadskrav. Däremot bedömer vi på räddningstjänsten om brandskyddet är skäligt enligt lagen om skydd mot olyckor, och brandskyddet ska vara skäligt oavsett när radhuset byggdes.

Vanliga brister som vi har identifierat är följande. 

Inte tätt på insidan mot yttertak

Brandcellsavskiljande väggar sluter inte tätt mot yttertaket eller saknas helt. De avskiljande väggarna utgör en brandcellsgräns som ska hindra brand- och brandgasspridning. Om väggarna inte sluter tätt eller inte alls finns kan en brand spridas hastigt och orsaka stora egendomsskador.

Otäta genomföringar

Otäta genomföringar genom brandcellsavskiljande väggar. Om det har gjorts genomföringar genom en brandcellsgräns och genomföringarna inte har tätas kan brand och brandgaser spridas hastigt och orsaka stora egendomsskador.

Takfoten är ventilerad.

Om takfoten är öppen längs med hela vinden kan en brand och brandgaser spridas från utsidan och förbi den avskiljande väggen på vinden och på så sätt orsaka ett hastigt och omfattande brandförlopp.

Ansvarig för brandskyddet

Vi vill göra dig uppmärksam på att du som fastighetsägare ansvarar för att noggrant undersöka vilka brister som finns i just din lägenhet/fastighet och åtgärda dessa.

Kontrollera din fastighet

Vi har gjort stickprovskontroller och därför uppmuntrar vi alla fastighetsägare och bostadsrättsföreningar att ni själva undersöker det byggnadstekniska brandskyddet i er radhuslänga. Om ni hittar brister ska ni åtgärda dessa och sedan återkoppla till oss på räddningstjänsten att ni har åtgärdat bristerna. Ni återkopplar via mail, där ni genom text och bild beskriver hur ni har åtgärdat bristen.

Att tänka på innan du genomför eventuella åtgärder

Alla brandskyddsförbättrande åtgärder ska vara fackmannamässigt utförda. Tänk på att det kan bli enklare och billigare för dig och dina grannar om ni tillsammans går ihop och anlitar en fackman för att åtgärda brister.

De exempel som ges på denna sida är ungefärliga beskrivningar, den som gör ombyggnationen ansvarar för att säkerställa att konstruktioner uppfyller rätt avskiljande förmåga och att montage sker enligt tillverkarens anvisningar.

I samband med tätning av takfot och avskiljning av vind rekommenderar vi på räddningstjänsten att du alltid tar kontakt med en sakkunnig inom ventilation för att säkerställa att dessa åtgärder inte påverkar ventilationen och eventuellt medför problem med fukt.

Intyg om eventuella åtgärdade brister

Vi önskar att du återkopplar genom att skicka oss ett skriftligt intyg, som visar att alla genomförda åtgärder är fackmannamässigt utförda. Intyget ska innehålla kontaktuppgifter samt dokumentation på åtgärderna, både med bilder och beskrivning.

Detta intyg vill vi få in senast 1 september 2019.

Vad händer om du inte vill åtgärda bristerna?

Vi tror att du som fastighetsägare är mån om ditt egna brandskydd och om dina grannar i radhuset.

Om det är så att en fastighetsägare inte vill åtgärda bristerna kan räddningstjänsten komma att göra en tillsyn och utfärda ett föreläggande, som är ett juridiskt bindande dokument, för att bristerna ska åtgärdas.

Detta tillvägagångssätt ser vi som en av de sista utvägarna för att komma tillrätta med allvarliga brister.

Räddningstjänstens tillsyn

Tillsyn är ett sätt att kontrollera att lagstiftningarna efterföljs, det vill säga att brandskyddet är anpassat efter de risker som finns att skydda.

I en bostad ska en brand inte kunna sprida sig från en lägenhet till en annan inom 60 minuter för att de som befinner sig i huset ska hinna vakna och utrymma.

Det är räddningstjänsten som enligt lagen om skydd mot olyckor(länken öppnas i nytt fönster) utför tillsyn och bedömer var tillsyn behöver göras.

Att tänka på innan du genomför eventuella åtgärder

Alla brandskyddsförbättrande åtgärder ska vara fackmannamässigt utförda. 

De exempel som ges är ungefärliga beskrivningar. Den som gör ombyggnationen ansvarar för att säkerställa att konstruktioner uppfyller rätt avskiljande förmåga och att montage sker enligt tillverkarens anvisningar.

I samband med tätning av takfot och avskiljning av vind rekommenderar vi på räddningstjänsten att du alltid tar kontakt med en sakkunnig inom ventilation för att säkerställa att dessa åtgärder inte påverkar ventilationen och eventuellt medför problem med fukt.

Förstärk brandcellsavskiljande vägg på vinden

Se till att brandcellsavskiljande väggar på vinden har lägst brandteknisk klass EI30, det vill säga förmåga att så emot minst 30 minuters brand.
Att ansluta en brandcellsavskiljande vägg mot en träfiberboard, masonitskiva eller plastduk är inte tillräckligt då de snabbt brinner igenom och deformeras.

Täta hål och genomföringar i brandcellsavskiljande väggar 

Samtliga genomföringar genom brandcellsavskiljande väggar måste tätas på ett godkänt sätt så att genombrottet inte försämrar byggnadsdelens brandmotstånd.
Tänk på att vissa brandklassade tätningsmassor är brännbara och därför kräver tät drevning av stenull för att uppfylla sin funktion.

Täta takfoten

För att förhindra brandspridning via takfoten förbi avskiljande väggar behöver takfoten tätas på vardera sidan om den avskiljande väggen som finns mellan varje fastighet eller lägenhet.
Detta genom att täta minst 1 meter på vardera sidan om den avskiljande väggen, alternativt täta motsvarande två takstolar i bredd på vardera sidan (1,2 meter med cc 600mm).
Detta kan göras genom att montera gipsskivor och täta med brandklassad fogmassa.

Här samlar vi de vanligaste frågorna och svaren. Listan fylls på efterhand.

1. Varför gör vi detta?

För att på många håll runt om i Sverige har bränder i radhus varit omfattande och ofta slutat med totalskada där antingen radhus brinner ner eller måste rivas.
Orsaken är oftast radhuskonstruktionen, där man ser samma typ av brister på flera håll i Sverige.

2. Vilka är de vanligaste bristerna?

• Att den brandcellsavskiljande väggen på vinden inte sluter tätt mot yttertaket eller saknas helt.
• Att takfoten är öppen längs med hela vinden.
• Att det finns otäta genomföringar på vinden.

3. Varför måste min brandcellsavskiljande vägg på vinden sluta tätt mot råspont eller gips?

För att en plastduk kan bidra till brandspridning då den brinner och smälter.
Andra material, exempelvis masonit, deformeras lätt vid brand och orsakar därför att branden sprider sig förbi brandcellsavskiljningen.

4. Hur tätar jag min takfot?

Med gips, mineritskiva eller annat dylikt material 1 meter (alternativt två takstolar i bredd) på vardera sidan om den brandcellsavskiljande väggen.

5. Måste jag vidta åtgärder?

Vi har gjort stickprovskontroller i radhuslängorna och uppmanar dig till att själv undersöka brandskyddet och därefter vidta åtgärder. Om vi har konstaterat brister i din typ av radhuskonstruktion, och du inte vidtar åtgärder innan 1 september 2019, kommer vi att göra en tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor, och då kan vi kräva att åtgärder vidtas.

6. Hur kan det komma sig att det finns så många brister?

Det beror till stor del på en ”tankevurpa” i bygglagstiftningen där man tänkte att det tar 30 minuter för en brand att sprida sig från en bostad upp på vinden och sedan 30 minuter för branden att sprida sig ned i nästa bostad. ”Tankevurpan” blev att branden dels kan sprida sig utvändigt via takfoten och dels dimensionerades inte vindsbjälklaget för att stå emot en brand uppifrån under 30 minuter.

7. Hur ska jag gå tillväga nu?

Undersök brandskyddet i din bostad enligt den informationsbroschyr och det informationsbrev som du har fått. Upptäcker du brister så kontakta en fackman för att få bristerna åtgärdade på godkänt vis. När bristerna är åtgärdade återkopplar du till oss med foto och intyg på att det är åtgärdat.

8. Radhuset jag bor i har ingen vind. Hur är mitt brandskydd?

Radhus utan vind har inte samma problematik, och därför bedömer vi att brandskyddet är bra.

9. Jag har en inredd vind. Vad gör jag?

Om vinden utgör bo-yta måste brandcellsavskiljande väggar alltid ha lägst brandteknisk klass EI60 mot vindsutrymmen eller vind som ligger i intilliggande fastighet eller lägenhet. Alltså stå emot brand i minst 60 minuter.
Exempel på detta är en vägg med en stomme av träreglar (minst 45x120 mm. CC-mått ≤ 600mm) samt dubbla 13 mm gipsskivor på vardera sidan om stommen. Mellan reglarna ska det finnas minst 120 mm isolering av stenull. Tänk på att du ska ha bygglov för ombyggnationen vid inredning av vind.

Varje torsdagkväll* under hösten kommer den operativa personalen besöka samtliga radhus i kommunen för att informera om brandskydd i hemmet, så som brandvarnare och brandsläckare 

Viktigt att veta 

• Brandmännen har alltid uniform eller utryckningskläder på sig
• Bär stadens legitimation med bild, namn och befattning
• Räddningstjänstens fordon är parkerade i närheten. 

*med undantag om styrkan är ute på larm. 

Har du frågor och funderingar? 
Vänd dit gärna till brandingejör Sofia Skoglund för att få mer information om projektet

Telefon: 0418 - 47 07 43
Mail: sofia.skoglund@landskrona.se

Vi kommer löpande att uppdatera information om projektet på hemsidan.

Brandcell är en avskild del av en byggnad inom vilken en brand under hela eller delar av ett brandförlopp kan utvecklas utan att sprida sig till andra delar av byggnaden eller andra byggnader.

Bygglov kan krävas för större ingrepp i din fastighet. Därför rekommenderar vi dig att kontakta stadsbyggnadskontoret för att ta reda på ifall de åtgärder du eventuellt behöver genomföra kräver bygglov.

Byggnadstekniskt brandskydd utgörs av barriärer och tekniska system och skyddar motuppkomst och spridning av brand

EI är en brandteknisk klass. Kortfattat betyder det att en konstruktionsdel ska kunna stå emot en brand under ett visst antal minuter, som anges efter bokstäverna. Konstruktionsdelen ska kunna stå emot både temperaturhöjning, att flammor tränger igenom eller att rök tar sig förbi delen.
Exempelvis kan en dörr ha EI 30, vilket betyder att dörren står emot brand i 30 minuter.