Detaljplaneprocessen

Varje kommun skall ha en aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunen och visar grunddragen i användningen av mark- och vattenområden och hur bebyggelsen skall utvecklas, genom såväl nybyggande som bevarande. Översiktsplanen skall också visa hur s k riksintressen skall tillgodoses inom kommunen.

Genom detaljplaner regleras markens användning och bebyggelsens utformning mer i detalj. Syftet med detaljplanen kan vara att möjliggöra ny bebyggelse eller ändra bebyggelsens innehåll, säkra bevarande eller införa viss bygglovbefrielse mm. Detaljplanen är ett juridiskt bindande dokument som reglerar bebyggelsens omfattning och användning inom ett visst område.

Sedan den 1 januari 2015 kommer hanteringen av nya detaljplaner ske efter standardförfarande, utökat förfarande och samordnat förfarande p.g.a ändringar i Plan- och bygglagen. För de planer som redan påbörjats sker detta med de äldre bestämmelser sk. normalt och enkelt planförfarande.

Standardförfarande –gäller för de flesta detaljplaner. 
Utökat förfarande – gäller detaljplaner med stora åtgärder och stora satsningar. 
Samordnat förfarande – gäller exempelvis vid stora infrastrukturprojekt och när detaljplanen påverkas av miljöbalken. 

En planprocess kan starta på olika sätt. Ofta kontaktar markägare eller exploatörer stadsbyggnadskontoret då en ny detaljplan behövs för att ett byggprojekt skall kunna genomföras. I andra fall kan staden själv initiera en detaljplan, då den behövs för utbyggnad av vägar, skolor mm. Ett samarbete inleds sedan mellan kontoret och byggherren där skisser och annat underlag tas fram.

Ansökningsblankett

I ett planuppdrag föreslår förvaltningen att stadsbyggnadsnämden besluta om att påbörja en detaljplan. I förslaget beskrivs det aktuella projektet, vilken planprocess som kommer att användas och tidplan. 

För att möjliggöra diskussion om detaljplanearbetets inriktning etc innan några avgörande bindningar uppkommit inleds arbetet ibland först med ett program som mer anger utgångspunkter och mål för arbetet än lösningar i detalj. Program görs när det kan underlätta detaljplaneringen. Program kan även göras för större områden när det behövs för att sätta in detaljplaneringen i ett större sammanhang.

Om ett program upprättas genomförs samråd för programmet på samma sätt som för själva detaljplanen så att programmet visas i foajén i Stadshuset och på Landskrona bibliotek. Ofta informeras intresserade vid ett samrådsmöte. Efter programsamrådet upprättas en remiss- och samrådsredogörelse.

Med ledning av planuppdrag och eventuellt programsamråd upprättas ett planförslag som innehåller plankarta med bestämmelser, planbeskrivning med illustrationer,  miljökonsekvensbeskrivning och ibland även kvalitets- och gestaltningsprogram. Om planen innebär avvägningar mellan flera motstridiga intressen kan arbetet bli omfattande. Kompletterande delutredningar kan behövas, t.ex. om bullerstörningar, riskanalyser, trafikproblem, solavskärmning, vindstudier, grundvattenpåverkan eller särskilda kultur- och naturvärden.

Staden samråder med länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten och andra kommuner som berörs av planförslaget. Sakägare, bostadsrättshavare, hyresgäster, boende, myndigheter och övriga som har väsentligt intresse av förslaget ges också tillfälle till samråd liksom flera fackinstanser, inom och utom stadens egen organisation. Syftet med samrådet är att få fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt och ge möjlighet till insyn och påverkan.

Planförslaget visas under samrådstiden i Stadshuset foajé samt på Landskrona stadsbibliotek. Samrådshandlingarna finns även på stadens hemsida. Ofta informeras intresserade vid ett samrådsmöte. Efter plansamrådet upprättas en samrådsredogörelse. Vid standardförfarande kan samrådssynpunkterna ibland redovisas i det följande granskningsutlåtandet.

Efter plansamrådet och eventuella ändringar av förslaget tas de slutliga planhandlingarna fram. Det slutliga planförslaget, utställnings-/granskningsförslaget, visas för granskning på stadens hemsida och i Stadshusets foajé samt på Landskrona stadsbibliotek. Utställnings-/granskningstiden varierar beroende på vilket lagreglerat förfarande som planarbetet följer. Ett meddelande om granskningen skickas till kända sakägare. För detaljplaner som påbörjats före 2015 gäller äldre regler som innebär att utställningen/granskningen ska annonseras i dagspressen. Den som inte senast under utställnings-/granskningstiden lämnat skriftliga synpunkter på förslaget kan förlora rätten att överklaga stadens beslut att anta detaljplaneförslaget. Ifall staden gör väsentliga ändringar efter utställningen/granskningen måste den göras om.

Detaljplanen antas normalt av stadsbyggnadsnämnden. Nämnden kan också besluta att godkänna planförslaget och därefter överlämna planen till kommunfullmäktige för antagande.

Detaljplanen vinner laga kraft tre veckor efter att justerat protokoll kungjorts vilket innebär ca fyra veckor efter att stadsbyggnadsnämnden eller kommunfullmäktige antagit planen, om den inte överklagas.

Den som är missnöjd med beslutet att anta planen kan överklaga det under vissa förutsättningar. Man ska vara berörd av förslaget och senast under utställnings-/granskningstiden ha framfört skriftliga synpunkter som inte tillgodosetts. Länsstyrelsen prövar om den som överklagat har rätt att klaga, om planen har hanterats på rätt sätt samt själva sakfrågan. Länsstyrelsens beslut vinner laga kraft tre veckor efter det att kommunen och övriga berörda har fått del av beslutet - om ingen överklagar till mark- och miljödomstolen.

Länsstyrelsens beslut kan överklagas till mark- och miljödomstolen inom tre veckor efter det att beslutet kommit den som klagat till del. Mark- och miljödomstolens beslut kan överklagas vidare till mark- och miljööverdomstolen. För att ärendet ska tas upp krävs att mark- och miljööverdomstolen ger prövningstillstånd.

När detaljplanen vunnit laga kraft kan fastigheter bildas som överensstämmer med den nya planen och därefter kan bygglov ges.

När en ny plan antas ges den även en genomförandetid om minst 5 och högst 15 år. Efter denna tid fortsätter detaljplanen att gälla tills den upphävs eller ändras. Under genomförandetiden är planens byggrätt i princip garanterad, men efter genomförandetiden kan staden, utan krav på ersättning för borttagna byggrätter etc, åter besluta om markanvändning mm i ny plan.