Skolprogram

Renässansen var en tid med stora tankar och stora frågor. Men hur spred man sina idéer? Böcker var dyrt, ovanligt och krångligt. Transporter likaså. Brevväxling var därför det snabbaste och effektivaste sättet. En del brev och idéer har bevarats och vi tittar närmare på vad de berättar. I Epistolarum Astronomicarum publicerade Tycho Brahe år 1596 första delen av sin omfattande brevväxling. Boken är tryckt på Uraniborg, på papper som tillverkats på Ven. Vi läser ur delar av boken och diskuterar vetenskapsspråket, brevväxlingen, boktryckarkonsten och papperstillverkningen. 

Praktisk verkstad: Eleverna tillverkar eget papper av bomull

Fördjupning: Latinet, dikten och tidens ideal

År 1572 upptäckte Tycho Brahe en ny stjärna. Enligt den grekiske filosofen Aristoteles fanns jorden i universums centrum och runt jorden cirklade planeterna och stjärnorna längs kristallsfärer. Dessa himlasfärer ansågs vara evigt oföränderliga. Genom observationer lyckades Tycho bevisa att ”den nya stjärnan” uppstod just i den himmelska sfären. Men hur gjorde han egentligen det? 

Tycho konstruerade och utvecklade flera instrument för olika observationer. En del byggde på tidigare astronomers idéer, medan den triangulära sextanten, liksom instrumentens skalor och sikten, var hans egna uppfinningar.

Praktisk verkstad: Mätningar och egna observationer. Eleverna provar att mäta med Jakobsstav och Sextant, med hjälp av grader och vinkelavstånd. Tillsammans testar vi även att manövrera två av Tychos egna mätinstrument; Den triangulära sextanten och Stålkvadranten. 

Tycho Brahe menade att varje växt och mineral hade fått speciella egenskaper genom att Gud låtit stjärnorna ge dem kraft. Alkemin, skrev Tycho, var därför en ”jordisk astronomi”, och bara den astronomiskt kunnige begrep hur man skulle hantera alkemin, precis som bara den som studerat alkemi kunde förstå astronomi. För Tycho var alltså astronomin, astrologin och alkemin tre olika delar av en och samma vetenskap – vetenskapen om hur jorden och himlen hänger ihop med varandra. 

På slottet Uraniborg fanns inskriptionerna ”då jag ser upp, så ser jag samtidigt ner” och ”när jag ser ner, ser jag samtidigt upp” – Himlen och jorden var varandras spegelbilder. Slottet omgavs av en stor trädgård med olika läkeväxter och i källaren fanns laboratoriet där Tycho hemlighetsfullt arbetade med sina experiment. Efter hans död överlämnades Tychos receptsamling till kung Christian IV.

Praktisk verkstad: Eleverna delas i två grupper, sjuka och läkare, och tillsammans ska de hitta och samla in de läkeväxter som kan bota sjukdomarna. 

Fördjupning: Genom rollspel får eleverna förståelse för både synen på kroppen, samt förhållandet till sjukdom och medicin under renässansen. Eleverna får inblick i hur idéer om kroppen och dess läkande förändrats över tid.

Varför inte låta eleverna besöka museet under kvällstid? Har vi tur är det till och med stjärnklart och vi kan blicka upp mot samma himmel som den Tycho en gång studerade. Ett sent besök i det underjordiska observatoriet ger en spännande inblick i en astronoms nattliga arbete. 

Övernattning sker på Hvens Camping, Vens vandrarhem eller Turistgården. Boende bokas separat.

Inför eller efter ett besök hos oss har vi tagit fram lärarhandledningarna nedan.

Lärarhandledning svenska

• Lågstadiet
• Mellanstadiet
• Högstadiet
• Gymnasiet

Lärarhandledning dansk

• 1–3 klasse
• 4–6 klasse
• 7–9 klasse
• Gymnasium

Tycho Brahe-museet är en del av Landskrona stads kulturtrappa. Det betyder att vi kostnadsfritt tar emot alla sjätteklassare från Landskrona kommun. Det enda skolan betalar själv är färjeöverfarten (25 SEK per person). Biljetter bokas genom museet. På vårterminen kan visningar främst bokas under april månad.

Genom ett program på Tycho Brahe-museet introduceras eleverna för Tycho och hans liv på Ven under 1500-talets senare hälft. Eleverna besöker observatoriet Stjärneborg och får ta del av den nya utställningen Insula Hvæna, som handlar om de venbor som levde på ön samtidigt som Tycho Brahe. Vi samtalar även kring källor och källkritik – vad vet vi egentligen om hur det var förr i tiden?