Riktning arkitektur

Arkitektur är en integrerad del av vår vardag och påverkar vår livsmiljö i högsta grad. Arkitektur är konsten och vetenskapen att designa och planera byggnader, strukturer och andra fysiska miljöer. Det handlar inte bara om utformningen av enskilda byggnader, utan om helheten i den byggda miljön. Från städer och kvarter till hus, gator, platser, parker och stråk. Allt spelar roll i en attraktiv och hållbar livsmiljö.

Att skapa god arkitektur handlar inte enbart om att uppnå en viss stil eller visuell effekt. Det handlar om att skapa platser som fungerar och som är anpassade till människors behov och beteenden. Detta kan uppnås genom olika metoder och tekniker som kan styra flöden och rörelser, och skapa en väl fungerande och hållbar helhet. Arkitektur går utanför fult och fint, det relevanta är vad som skapas, förstärks eller förbättras.

Arkitektur är alltid en del av ett större sammanhang och måste därför ta hänsyn till platsen där den ska byggas och anpassa sig till omgivningen.

Nya projekt ska inte bara läggas till, utan ”ympas” på befintliga strukturer för att skapa något nytt som bygger på det som redan finns. Termen “ympa” kommer från botaniken och beskriver processen att genom ett snitt i huvudstammen sätta in en kvist från ett annat träd för att de ska växa ihop.

Detta synsätt bidrar till att överföra goda och positiva egenskaper från platsen och skapa en väl fungerande helhet. Nya projekt ska stå under lång tid och därför måste det ske med inlevelse och kvalitet. Det som byggs måste utföras på bästa sätt med ett långsiktigt perspektiv i åtanke som skapar ett hållbart värde.

Kvalitet i arkitektur, form och design handlar om att skapa värden, inte bara för beställaren och brukaren, utan även för det omgivande samhället och framtida generationer

– Politik för gestaltad livsmiljö

Landskrona är en stad belägen på den västra kusten av Skåne. Stadens rika historia går tillbaka till medeltiden då den grundades år 1413 av kung Erik av Pommern. Staden har alltid haft en viktig roll som en strategisk hamnstad och försvarsplats. Under danskt styre påbörjades byggnationen av Citadellet på mitten av 1500-talet. Under 1700-talet fattades beslutet att göra Landskrona till Sveriges starkaste fäste i väster, vilket ledde till ett storskaligt stadsbyggnads- och försvarsprojekt. En av landets främsta arkitekter, Carl Hårleman, anlitades för att uppföra bland annat Sofia Albertina-kyrkan och kaserner. Under det tidiga 1800-talet avbröts dock allt arbetet med det stadsomfattande projektet på grund av kriget mot Ryssland.

Industrin fick Landskrona att växa

Under andra halvan av 1800-talet utvecklades Landskrona med ett blomstrande näringsliv, särskilt inom industrin som fick ett rejält uppsving. Staden moderniserades och växte med nya hamnar, järnvägar och annan infrastruktur som möjliggjorde ökad handel och ekonomisk tillväxt.

Stadsarkitekterna som format staden

På 1900-talet fortsatte Landskrona att växa och utvecklas som en modern industristad med en stark ekonomi. Staden anställde sin första stadsarkitekt, Fredrik Sundbärg, år 1901, som ansvarade för de mest framstående och större byggnaderna i staden. Byggnader som Sundbärg ritade är bland annat teatern, tuppaskolan, vattentornet, brandstationen, elektricitetsverket, saluhallen samt post- och telegrafverket. Stadens andra stadsarkitekt, som även han har haft stor påverkan, är Frans Ekelund, en ledande gestalt inom egnahemsrörelsen, som främjade småhusbyggande för arbetarklassen. Ekelunds arbete syns på många platser i Landskrona och en mängd stadskvarter bär spår av hans arbete.

Formandet av koloniområden

Obebyggda markområden i utkanten av städer runtom i Sverige började på slutet av 1800-talet upplåtas för koloniträdgårdar, och Landskrona blev tidigt ett starkt fäste för kolonirörelsen. Ett av de äldsta koloniområdena i Sverige är Citadellets koloniområde, som grundades 1894. Rörelsen växte sig stark i Landskrona i samband med den industriella utvecklingen och blev ett sätt för arbetare med låga inkomster att få tillgång till en bit mark där de kunde odla sin egen mat och njuta av naturen. Koloniträdgårdarna är fortfarande en viktig del av Landskrona.

Funktionalismen på 1900-talets första hälft

Under 1930-talet, när funktionalismen slog igenom inom arkitektur och stadsbyggnad, var sol, ljus och luft ledorden. Man ville skapa funktionella och ändamålsenliga bostäder som skulle möta de boendes behov på ett effektivt sätt. Funktionalismen var en tydlig motreaktion mot den slutna stenstaden, som ansågs vara trångbodd och ohälsosam.

En av de vanligaste byggnadsformerna under denna tid blev det fristående lamellhuset och att områden delades upp efter funktion. Ett exempel på funktionalistisk stadsplanering är Sandvångens, så kallade grannskapsenhet. Bostadsområdet skulle fungera som en fristående, självförsörjande enhet med närservice.

En annan viktig faktor under denna tid var bilens framkomlighet, och stadsplaneringen fokuserade mycket på att skapa trafikseparerade områden och vägar för att underlätta biltrafiken. Funktionalismen hade en stark påverkan på stadsplaneringen som också låg till grund för ”Miljonprogrammet” (ca 1965-1975).

Under denna tid byggdes det cirka 6 000 lägenheter i staden bland annat kvarteret Kungen, Löparen, Koppargården, Pilängen och Silvergården.

Arkitekterna som gjort avtryck

På 50-talet startade Aina Berggren, en av få kvinnliga arkitekter som drev eget kontor, sin verksamhet i Landskrona. Hon var starkt influerad av de tidiga danska modernisterna och hennes avtryck kan tydligast ses i kedjehusen på Västervångsvägen samt villor på Sunds- och Saltsjögatan.

Ralph Erskine ritade området Esparanza vid Karlslundsparken på 70-talet. Ett stort område med cirka 120 rad- och atriumhus samlade kring gågator och gemensamma grönytor. Projektet blev internationellt uppmärksammat för sin grannskapsplanering och utformning.

Landskrona har en fin tradition av att använda sig av skickliga och välrenommerade arkitekter för skapande av stadsplaner och märkesbyggnader. Detta syns tydligt i byggnaderna som ritats av bland annat Sundbärg och Ekelund, Sten Samuelssons konsthall, Arne Jacobsens idrottshall, Wingårdhs Citadellbadet och Elding Oscarssons Town house.

Hamnen och järnvägen har varit avgörande för att bära fram industrin i Landskrona och staden är fortfarande en betydande industriort. Kungamakten, staten och starka arkitekter har format staden och Landskronas industriella historia har varit central för dess utveckling. Idag är Landskrona en livlig stad med en mix av gammalt och nytt, där spår av stadens anrika historia fortfarande är synliga. Landskronas bebyggelse håller en hög nivå och har präglats av perioder med starkt självförtroende och modig satsning på modern arkitektur.

Kunskap om platsens historia och utveckling ger förutsättningar för framtida projekt. Mer information och utförliga beskrivningar av stadens arkitektoniska pärlor samt arkitekterna som formade staden, finns redovisade i boken Arkitektur i Landskrona från 2013.