Vad händer vid en utredning?
Om en familj önskar stöd eller hjälp för att få vardagen att fungera eller om socialtjänsten får reda på att ett barn kanske far illa, ska socialtjänsten ta reda på om barnet eller familjen behöver stöd eller hjälp, och i så fall vad som behövs.
Målet med socialtjänstens arbete är att det i första hand ska bli bättre hemma, så att barnet kan vara tryggt och säkert hemma hos sina föräldrar. Utredningen utgår från den informationen som kommit in via ansökan om stöd och hjälp eller i den anmälan om oro för ett barn som lämnats till oss.
Vad händer?
En utredning genomförs av en eller två socialsekreterarare. Individ- och familjeförvaltningen utgår från en utredningsmodell som kallas Barns Behov i Centrum (BBIC) när vi utreder:
Tillsammans med familjen går socialsekreteraren igenom de olika områdena i BBIC-triangeln: familj och miljö, barnets utveckling och föräldrarnas förmåga. Både barn och föräldrar får berätta och beskriva hur de ser på sin situation, vad som är svårt och vad som fungerar bra i familjen.
Hur lång tid tar en utredning?
Utredningen ska genomföras så fort som möjligt och avslutas när vi har fått så mycket information att vi kan ta ställning till om familjen behöver hjälp och stöd och i så fall med vad. Detta är något som socialsekreterare, föräldrar och barnet pratar mycket om under utredningen. Ibland behöver vi också prata med andra, till exempel lärare, BVC-sköterska, polis eller andra i som känner barnet för att få en så heltäckande information som möjligt.
Kontakt med andra än familjen själva tas i de allra flesta fall efter att vi har kommit överens om det med föräldrarna. Om socialtjänsten är oroliga för att ett barn far illa hemma, eller kanske kan behöva skydda barn från en farlig situation, får socialsekreterare ta kontakt med utomstående utan att föräldrarna ger sitt samtycke till det. Vi får bara ta kontakt med sådana som vi anser är nödvändiga att prata med för att kunna fatta beslut om ett barn behöver stöd eller hjälp.
Mer information
Vill du veta mer om utredning inom socialtjänsten kan du läsa om det på socialstyrelsen.se. På deras hemsida finns också information om socialtjänstens arbete på många andra språk än svenska
Koll på soc
Koll på soc är en sajt om socialtjänsten för dig som är barn eller ungdom. Här finns information om vad soc gör, tips inför möten med soc och hjälp för dig som vill ta kontakt med dem.
Utredningsprocessen
Barnets rätt att komma till tals
I barnkonventionen står det att alla barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Socialtjänsten ska också ta hänsyn till barnets åsikter utifrån barnets ålder och mognad. Detta innebär bland annat att alla barn erbjuds enskilda samtal med socialsekreteraren, där barnet kan berätta om sin syn på sin situation.
Barn har också enligt barnkonventionen rätt att få information om saker som berör barnet. Det innebär att alla barn har rätt att veta att det pågår en utredning, vad föräldrar, lärare eller andra har sagt om barnet och vad utredningen så småningom kommer fram till.
Vill du veta mer om barnkonventionen så hittar du mer information på barnombudsmannen.se.
Barn över 15 år
Barn över 15 år
När ett barn fyller 15 år får barnet fler rättigheter i förhållande till socialtjänsten. Till exempel kan barnet själv ansöka om stöd och hjälp, och barnet ska även få vara med och bestämma fler saker tillsammans med föräldrarna och socialsekreteraren.
Vad händer efter utredningen?
En utredning ska avslutas så fort socialsekreteraren har fått tillräckligt mycket information för att kunna avgöra vad som är bäst för barnet. Ibland kommer vi fram till att familjen inte behöver få något stöd från oss för att själva kunna lösa sin situation, andra gånger behövs någon form av stöd eller hjälp. Om familjen behöver stöd och hjälp beviljas något som kallas för en insats. En insats kan vara allt från att föräldrarna, eller barnet om han eller hon är tillräckligt gammal, träffar en familjebehandlare regelbundet för att få hjälp att hitta lösningar i vardagen, till att barnet flyttar till ett familjehem.
Innan en utredning avslutas ska föräldrar och även barnet om han eller hon är gammal nog, få ta del av det materialet som ligger till grund för beslutet som avslutar utredningen. Detta är till för att man ska kunna rätta eventuella fel och missuppfattningar i utredningen. Oftast innebär detta att socialsekreteraren skickar utredningen hem till familjen så att den kan läsas igenom i lugn och ro.
Vad händer om vi inte kommer överens?
Många gånger är familjen och socialsekreterare överens om vilken hjälp och stöd som behövs för att det ska bli bra för barnet, men det händer ibland att vi inte kan komma överens. Då tar socialsekreteraren ställning till om barnet trots att han eller hon inte får det stödet som vi anser vara viktigt för att barnet ska vara tryggt och säkert, kan bo kvar hemma hos föräldrarna.
I akuta fall kan socialtjänsten själva besluta om insatser mot föräldrarnas vilja enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Om situationen inte är akut är det förvaltningsrätten som fattar beslut om att barn ska omhändertas med stöd av LVU.
Överklagan
De flesta beslut som fattas av socialtjänsten kan överklagas till förvaltningsrätten, om man inte är nöjd. Om du är missnöjd med något annat än själva beslutet, till exempel socialsekreterarens bemötande, eller om Individ- och familjeförvaltningen har gjort något fel i ditt barns ärende, och du inte själv vill prata med socialsekreteraren om det, kan du kontakta socialsekreterarens chef för att berätta om ditt missnöje. Du kan också meddela oss via Landskrona stads rapporteringssystem eller anmäla det till Inspektionen för vård och omsorg, IVO, som granskar socialtjänstens arbete.
Sekretess, tystnadsplikt och behandling av personuppgifter
Information om sekretess inom socialtjänsten
De uppgifter som socialtjänsten har om dig är sekretessbelagda enligt sekretesslagen.
All personal har tystnadsplikt och får inte lämna ut uppgifter om dig till obehöriga. Du har rätt att ta del av alla uppgifter som socialtjänsten har angående dig.
Sekretess inom socialtjänsten
Socialtjänstens arbete bygger på människors självbestämmanderätt och rätt till integritet. Personal inom socialtjänsten får därför inte lämna ut uppgifter om dina personliga förhållanden. Med personliga förhållanden menas i praktiken alla uppgifter om dig, till och med din adressuppgift eller uppgift om att du är registrerad i socialregistret.
Begäran om att ta del av egna uppgifter
Du har själv alltid rätt att ta del av uppgifter som rör dig och ditt ärende. Kontakta din handläggare eller någon annan som arbetar inom verksamheten för att ta del av uppgifterna eller för att få kopia av journalen. Var beredd på att legitimera dig vid utlämnandet av handlingarna; av sekretesskäl måste man kunna visa att man är just den som handlingarna berör.
Du kan även begära registerutdrag via Landskrona stads e-tjänst.
Samtycke
Du kan lämna samtycke till att sekretesskyddade uppgifter om dig får lämnas ut till någon annan. Ett samtycke kan när som helst återkallas.
Kontakta din handläggare för mer information.
Sekretessbrytande lagstiftning eller förordning
Sekretesskyddade uppgifter om dig kan lämnas ut enligt anmälningsplikt som följer av lag eller förordning, t.ex. Lex Sarah eller skyldighet att anmäla barn som far illa.
Information om sekretess inom socialtjänsten
I Socialstyrelsens broschyr ”Åtta sidor om sekretess inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten” kan du läsa mer om sekretess.
Behandling av personuppgifter
Du kan läsa om individ- och familjenämndens hantering av personuppgifter på Individ- och familjenämndens personuppgiftsbehandling – Landskrona stad
Mina sidor
Via ”Mina Sidor” kan du kommunicera med din handläggare, se dina tidsbokningar och även boka tid med din handläggare. Logga in som medborgare med e-legitimation.
Som vuxen kommer du även att från och med 2024 få tillgång till din akt via ”Mina sidor”.