Fotograf: Oskar Fäldt/Landskrona stad
Kulturhistoriska byggnader och områden
Kulturhistoriskt värdefulla byggnader berättar om och hjälper oss förstå samhällsutvecklingen, människors livsvillkor och synsätt. Genom skydd i plan- och bygglagen kan kommande generationer kunna ta del av kulturarvet.
Hur kan jag ta reda på om min byggnad är kulturhistoriskt värdefull?
I Landskronakartan kan du se byggnadsminnen, detaljplaneskydd, områdesbestämmelser, bevaranderiktlinjer, bevarandeplaner och kulturmiljöinventeringen, länk till kartan.
För särskilt värdefulla byggnader och i särskilt värdefulla områden gäller utökad lovplikt på vissa åtgärder som annars är lovfria på grund av undantag från lovplikten. Den utökade lovplikten gäller för nybyggnad, tillbyggnad, fasadändring och inredande av ytterligare bostad i ett enbostadshus. Du kan läsa mer på boverkets hemsida.
Tänk på att det inte endast är byggnaden som påverkar den utökade lovplikten, det kan vara området. Om det finns många byggnader med höga bevarandevärden i ett området så kan den utökade lovplikten gälla för området. Kontakta bygglovsavdelningen om du är osäker på vad som gäller för din fastighet.
Hur ska jag tolka kartmaterialet?
Byggnadsminne och kyrkliga kulturminnen: Byggnaden har synnerligen höga kulturvärden. Förbud mot ändring som strider mot skyddsföreskrifter. Ändring kräver tillstånd från Länsstyrelsen. Här gäller PBL 8 kap. 13 § förvanskningsförbudet.
Detaljplaneskydd: Byggnaden är utpekad med q eller k i en detaljplan och är en särskilt kulturhistoriskt värdefull byggnad. För byggnaden gäller ett förbud mot förvanskning vilket innebär att egenskaperna inte får ändras så att värden förloras. Här gäller PBL 8 kap. 13 § förvanskningsförbudet.
Områdesbestämmelser: Inom Ålabodarna och Ven finns områdesbestämmelser som identifierar att byggnaderna och området är särskilt värdefulla och får inte förvanskas vilket innebär att egenskaperna inte får ändras så att värden förloras. Här gäller PBL 8 kap. 13 § förvanskningsförbudet.
Bevaranderiktlinjer: Det är områden som stadsbyggnadsnämnden har beslutat om där området är särskilt värdefullt och får inte förvanskas vilket innebär att egenskaperna inte får ändras så att värden förloras. Stadsbyggnadsnämnden har antagit bevaranderiktlinjer för vissa områden inom Landskrona så som bland annat gamla Borstahusen, Esperanza, Kvarntorget, Kryddgränderna, Nyvång, Sjömannen och Cellon. Riktlinjerna ska användas av de boende vid underhåll och reparationsarbeten. Här gäller PBL 8 kap. 13 § förvanskningsförbudet.
Bevarandeplan: Det är en inventering i två delar från 1984 och 1985 som identifierar kvarter, byggnader och områden som är särskilt värdefulla och får inte förvanskas vilket innebär att egenskaperna inte får ändras så att värden förloras. Här gäller PBL 8 kap. 13 § förvanskningsförbudet.
Kulturmiljöinventering byggnader: Byggnaderna är inventerade 2022, 2023 och 2026 och har märkts ut med tre färger beroende på kulturhistorisk status. Det är en inventering som är utförd av personal med kulturhistorisk expertis och som är certifierad i kulturvärden (KUL). Cirka 3300 byggnader är inventerade i Landskrona tätort, Häljarp, Asmundtorp, Glumslöv, Härslöv och på Ven. Byggnaderna som varit med i urvalet är huvudbyggnader byggda 1970 eller tidigare. Även byggnader som saknar nybyggnadsår i Häljarp, Asmundtorp, Glumslöv, Härslöv och på Ven är med i inventeringen.
I kartan kan du klicka på en inventerad byggnad för att se vad som är värdefullt med byggnaden. Värdebeskrivningar finns enbart för röd och orangemarkerade byggnader. Färgskalan är:
Rött: Byggnaden är särskilt kulturhistoriskt värdefull. För byggnaden gäller ett förbud mot förvanskning vilket innebär att egenskaperna inte får ändras så att värden förloras. Här gäller PBL 8 kap. 13 § förvanskningsförbudet.
Orange: Byggnaden är kulturhistoriskt värdefull. Byggnaden besitter kulturhistoriska värden men lever inte upp till kriterierna för röd markering. Ändringar på byggnaden ska hanteras varsamt, speciellt för de värden som finns kvar på byggnaden. Här gäller PBL 8 kap. 17 § varsamhetskravet.
Grön: Byggnaden har få kulturhistoriska värden vilket innebär att byggnaden inte lever upp till kriterierna för röd eller orange markering. Här gäller PBL 8 kap. 17 § varsamhetskravet.
Vad säger lagen om kulturmiljö?
Inom Plan- och bygglagen (PBL) finns det främst tre lagparagrafer som hanterar kulturhistoriska värden.
8 kap. 13 § Förvanskningsförbudet: En byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas. Detta tillämpas också på en annan anläggning än en byggnad, om anläggningen omfattas av krav på bygglov, tomter i de avseenden som omfattas av skyddsbestämmelser i en detaljplan eller i områdesbestämmelser, allmänna platser, och bebyggelseområden.
8 kap. 14 § Underhållskravet: Ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och de tekniska egenskaper i huvudsak bevaras. Underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt. Om byggnadsverket är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, ska det underhållas så att de särskilda värdena bevaras.
8 kap. 17 § Varsamhetskravet: Ändring av en byggnad och flyttning av en byggnad ska utföras varsamt så att man tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och tar till vara byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden.
Vad innebär ett skydd i en detaljplan?
I detaljplanen kan värdefull bebyggelse skyddas med varsamhetsbestämmelser. Detaljplanen är ett juridiskt bindande dokument som används vid bygglovsprövning. Det finns tre olika sätt att skydda en byggnad eller en bebyggelsemiljö via en detaljplan och det är genom litet q, stort Q och k.
På nyare detaljplaner står varsamhetsbestämmelsen på plankartan tillsammans med den beskrivande texten. I äldre detaljplaner markerades varsamhetsbestämmelsen på plankartan och den beskrivande texten finns att läsa under planbestämmelser i ett separat dokument.
För Ven och Ålabodarna finns områdesbestämmelser som syftar till att ta tillvara de värdefulla kulturmiljöerna. Områdesbestämmelser är juridiskt bindande likt en detaljplan.
q, Q eller k, vad betyder det?
Ett litet q betyder att byggnaden inte får förvanskas
Ett litet q betecknar att byggnaden är särskilt kulturhistoriskt värdefull och inte får förvanskas. Vad det innebär preciseras genom de skyddsbestämmelser som står på plankartan. Det kan till exempel vara rivningsförbud eller att den befintliga utformningen och detaljerna ska behållas. Skyddsbestämmelser kan reglera sådant som vanligtvis inte är bygglovspliktigt. Ett litet q är det starkaste skyddet en byggnad kan få i en detaljplan.
Ett stort Q betyder att användningen ska vara anpassad till kulturvärden
Ett stort Q är en bestämmelse om hur ett område eller en byggnad får användas. Den innebär att användningen ska vara anpassad till byggnadens kulturvärden. Det betyder att byggnaden kan innehålla t.ex. bostäder, kontor och butiker så länge byggnaden inte förvanskas. Ett stort Q säger egentligen inget om hur byggnaden ska tas tillvara och den innebär inget rivningsförbud. Stora Q är alltså inte en “strängare variant” av lilla q, utan en helt annan typ av bestämmelse.
Ett litet k betyder att byggnadens karaktärsdrag ska beaktas
Ett litet k betecknar att byggnaden har kulturhistoriska värden som ska tas till vara. Det innebär att byggnadens karaktärsdrag ska beaktas om man gör ändringar. Vad det innebär preciseras genom varsamhetsbestämmelser som står på plankartan. Varsamhetsbestämmelser kan till exempel ange vilken kulör en byggnad ska målas i, vilket tak- och fasadmaterial byggnaden ska ha samt hur fönstren ska se ut.
Vad är ett byggnadsminne?
En byggnadsminnesmärkning är en statlig skyddsform och det starkaste skydd en kulturhistoriskt värdefull byggnad eller bebyggelsemiljö kan få i Sverige. Det är staten som genom Länsstyrelsen beslutar om byggnadsminnesförklaring. Vem som helst kan lämna förslag till Länsstyrelsen på byggnader och ytor som borde få ett skydd.
I Landskrona finns fem byggnadsminnen: Tranchellska huset, Fortifikationshuset (Gamla Kassan), Kasernplan med tyghuset och muséet, Häljarps mölla och Nämndemansgården på Ven.
Det finns även byggnadsminnen som ägs av staten som regeringen beslutar om. Tillstånd till ändringar av dessa hanteras av Riksantikvarieämbetet samt att en anmälan krävs till bygglovsavdelningen. I Landskrona är det Citadellet, norra delen av Gråen och Uranienborgs kungsgård på Ven som ägs av staten.
För att en byggnad ska bli byggnadsminne krävs att den är mycket välbevarad eller att den har haft en särskild historisk betydelse.
Bevarandeprogram Kulturmiljöer i Landskrona
Bevarandeplan del 1 Landskrona
Bevarandeplan del 2 Landskrona
Riktlinjer för Borstahusen
Riktlinjer för kv. Cellon
Riktlinjer för Esperanza
Riktlinjer för området kring Kvarntorget
Riktlinjer för kv Nyvång
Riktlinjer för kv. Sjömannen
Riktlinjer för norra Svaneholm
Riktlinjer för Aina-husen
Riktlinjer för Ven
Landskrona kontaktcenter
Adress
Landskrona stad, Stadshuset, 261 80 Landskrona
Besöksadress
Drottninggatan 7, Landskrona
Öppettider
Öppet helgfria vardagar klockan 08.00–17.00.